Mats Persson, arbetsmarknads- och integrationsminister, och Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister på Liberalernas riksmöte i Karlstad.
Helgen 22-23 mars samlades liberaler från landets alla hörn i Karlstad under en klarblå himmel. Inne på konferenscentret hopade sig dock molnen. Med den senaste opinionsmätningen som visade magra 2,8 procent i väljarstöd hängandes över huvudet tog partiledaren Johan Pehrson (L) till orda i talarstolen.
Vad är det då för fel på Sverige? Alltför långtgående privatisering, enligt Pehrson. Från gängkriminella som driver HVB-hem till att utländska stater kan bli ägare av svenska skolor.
Vems fel är det? Mångas – däribland Liberalernas. Man idkar självkritik, självrannsakelse – ett sällsynt fenomen i svensk politik.
Vad är lösningen? “Bilda dig, bete dig, bry dig” lyder sloganen, men bakom de vackra orden döljer sig ett enkelt svar: Staten ska bli starkare och ta ett större ansvar. Privata aktörer som driver i HVB-verksamheter för unga kriminella ska bort, och utländska ägare av skolan förbjudas.
“Rösta på Liberalerna om du vill ha en starkare stat” – ett oväntat budskap från partiledaren, givet att liberala partier länge arbetat med att rulla tillbaka den stora (socialdemokratiska) staten. Samtidigt är det inget nytt. Liberalismen har historiskt varit pragmatisk och förändrats med tiden.
Den svenska idéhistorikern Helena Rosenblatt beskriver i boken “The History of Lost Liberalism" (2018) hur 1800-talets manchesterliberalism skyllde fattigdomen i industrialiseringens fotspår på människors bristande arbetsmoral, för att därefter tänka om och så fröet till den moderna välfärdsstaten.
Framåt. Liberalernas partiledare Johan Pehrson pekar ut riktningen. Osäkra tider ställer större krav på staten.
I Sverige skedde det under Selma Lagerlöfs ledning, därav namnet på Liberalernas nya projekt: Vision Selma. Visst, det talas om för mycket regler och byråkrati. Men huvudbudskapet är tydligt; kalla det den starka statens återkomst.
Ta riksmötets flaggskeppsreform: Att fasa ut privata aktörer från HVB-hemmen för att få bort gängkriminella från verksamheten. Samtidigt finns det frågetecken. Att helt kommunalisera HVB-hemmen knuffar visserligen ut de gängkriminella ur branschen, men också alla andra privata initiativ. Att det skulle ge Sverige bättre HVB-hem är långt ifrån självklart. Ta till exempel Kramfors kommuns HVB-hem, som drivs i offentlig regi, och som tampats med allt från misstänkt korruption till våldtäkter på verksamheten.
Problemet är snarast varken privata eller kommunala HVB-hem, utan HVB-hemmen som sådana. Ett systemfel, helt enkelt, som kräver att systemet – inte ägaren – ändras. Samma sak gäller andra komplexa verksamheter såsom skola och vård, vilka har som uppgift att utföra svåra uppgifter. Tidigare har Liberalerna landat rätt med nya betygssystem och starkare mandat för Skolinspektionen. Varför samma sak inte skulle gå att få till för HVB-hemmen med hjälp av IVO – den aktuella tillsynsmyndigheten – förklaras inte.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson efter sitt tal på partiets riksmöte i Karlstad.
Den tidigare folkpartistiska partiledaren Gunnar Helén sa en gång “att vara liberal är att vara kluven”. Sanningen är steget längre: Att vara liberal är att trivas i kluvenheten, och att använda sig av staten – som så ofta satt stopp för friheten – för att göra folk friare är rätt, och faktiskt ganska lätt för ett liberalt parti. Likt historien visar är liberalismen är en pragmatisk ideologi.
Men hur staten ska bli stark (läs: mer effektiv) är fortfarande höljt i dunkel. Lite mer ödmjukhet och mindre tvärsäkerhet hade inte skadat. Kort och gott: Liberalerna skulle må gott av lite mer kluvenhet – tro det eller ej.