Kriminellas vårdcentraler stoppas för sent

Brottslingar mjölkar välfärden på pengar, men det kan ta över ett år att dra in tillståndet för ett fuskande välfärdsbolag.

Fusk. Det har blivit vanligare att kriminella driver välfärdsbolag.

Fusk. Det har blivit vanligare att kriminella driver välfärdsbolag.

Foto: Samuel Steén/TT

Ledare2024-09-10 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Innehållet i korthet

  • Kriminella gäng driver vårdcentraler och vaccinationsmottagningar i Sverige, ett problem som Ekobrottsmyndigheten varnade för förra året.
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anklagas för att vara för ineffektiva för att hantera denna typ av brottslighet, med beslutsprocesser som kan ta mellan sju och tretton månader.
  • Regeringen har tilldelat IVO 25 miljoner kronor för att bekämpa problemet, men skribenten menar att mer pengar inte är en universallösning och att ineffektiviteten kan bero på arbetsmetoder som behöver ändras.

I fjol varnade Ekobrottsmyndigheten för en oroande trend – att gängkriminella börjat driva vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Där det finns pengar att tjäna och kryphål att utnyttja, dit lockas gängen. Det finns fler inkomstkällor än knarkhandel. Som välfärdsbrott.

Knarkhandeln är en viktig anledning att grovt kriminella söker upp och rekryterar barn. De små är användbara som langare och kurirer. Däremot är barn dåliga på att agera sjuksköterskor och läkare.

Inte heller är kidsen bra som målvakter, ekonomer och revisorer. Minderåriga är till mindre nytta i uppläggen som gör bolagen svåra att fånga, när oseriösa bolag hinner byta ägare och göra skenöverlåtelser när beslutsprocessen drar ut på tiden. Bristerna i det brottsbekämpande och förebyggande arbetet är fler än misslyckanden med att stoppa rekryteringen av unga.

Nu rapporterar Sveriges Radio dessutom att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är för ineffektiva för den här typen av brottslighet i välfärden. I år har bara tio beslut om återkallade tillstånd fattas, 2021 var motsvarande siffra femtionio.

undefined
IVO:s generaldirektör Sofia Wallström under en pressträff. Myndigheten kritiseras för att vara långsam i utredandet av välfärdsbrottslighet.

En grupp anställda på myndigheten har enligt Ekot skickat ett mejl till ledningen, där de beskriver hur myndighetens snigeltempo i beslutsprocesser leder till att kriminella kommer undan. Under våren har det tagit mellan sju och tretton månader från att en inspektör säger att ett bolag behöver stoppas till att beslut fattats. Kriminella får gott om tid att ordna om i pappren, slinka undan tillsynen, och fortsätta som vanligt.

När tillstånd dras in ser IVO dessutom att många snabbt söker tillstånd för att driva en annan typ av verksamhet, från exempelvis personlig assistans går de över till HVB-hem.

I ett fall där det tagit över ett år att dra in ett tillstånd, har det dröjt trots att bolaget lämnat oriktiga uppgifter till inspektionen, och att ägarna använder sig av skenanställningar i andra bolag de driver. Med sådant solklart fusk blir det oklart vad myndigheten väntar på.

Enligt IVO själva beror ineffektiviteten delvis på att brottslingarnas upplägg är mer komplicerade än tidigare. Men ska handläggarna på IVO verkligen behöva bli helt klara med att nysta upp trassliga upplägg, när det finns tillräckligt många röda flaggor för att tvinga bolag att pausa verksamheten.

undefined
Anna Tenje (M), äldre- och socialförsäkringsminister anser at välfärdsbrott borde gå att utreda snabbare.

Regeringen har i år redan skjutit till tjugofem miljoner åt IVO, riktat just mot den här verksamheten, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje på radion. Och tillägger att regeringen förstås väntar sig resultat av de pengarna. Med tanke på hur brottsligheten utvecklat sig de senaste åren, vilket ställer högre krav på myndigheterna som har att bekämpa den, var det troligen välbehövligt. 

Men mer pengar är ingen universallösning, och skattekronor riskerar att förslösas om ineffektiviteten även beror på arbetssätt som måste ändrat. IVO har exempelvis tidigare efterfrågat att kommuner ska göras skyldiga att rapportera fusk till dem, för att underlätta utredning. 

Mer pengar skapar inte effektivitet, om man saknar de rätta verktygen. Tjugofem miljoner underlättar inte att bryta diamanter i en gruva – om man förbjuds att använda hackor.