Katarina Erlingson är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Att bryta gängens rekrytering av barn och unga är angeläget och regeringen tar nu ytterligare steg genom att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel. Det låter som något som borde ha gjorts för länge sedan, då brottsligheten förstås har stor nytta av digitala hjälpmedel. Polisen har idag bara rätt att använda hemliga tvångsmedel när det handlar om terrorism.
Den särskilda utredaren, Gunnel Lindberg, är samma utredare som nyligen kom med förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år vid särskilt grov brottslighet. Eftersom regeringen vill att den nya utredningen hanteras i ett “snabbspår” är det förstås klokt att använda en utredare som redan är inläst på barn och brottslighet.
Strömmer och hans kollegor på pressträffen vill att polisen på olika sätt ska kunna störa kommunikationen på sociala medier och förhoppningsvis därmed kunna hindra barn och unga från att fastna i de kriminella nätverken.
Förslagen är svåra att kritisera, inte minst eftersom de fokuserar på ett arbete som är mer eller mindre förebyggande, till skillnad från att införa strängare straff även för barn. Justitieministern konstaterade vid pressträffen att gängens rekrytering i stort sett helt har flyttat in i den digitala miljön. Där kan kommunikationen föras utan att någon ser eller ifrågasätter, till skillnad från om de kriminella närmar sig barn och unga utanför skolan eller affären.
Regeringen har ändå en blind fläck när det gäller det förebyggande arbetet gentemot barn och unga. Det förebyggande arbetet, att barn över huvud taget inte ska lockas till de kriminella, är det märkligt tyst om. Mycket pengar och märkeskläder har blivit en trend som attraherar unga. Ska arbetet lyckas på sikt måste kommunerna få det stöd och de effektiva verktyg de behöver. Men det ger kanske inte lika, till synes, handlingskraftiga presskonferenser för Tidöministrarna.