Krångliga, men bra nya regler

Från och med årsskiftet gäller skärpta regler för redovisning av bostadsrättsföreningars ekonomi. Det är utmärkt och skapar trygghet både för boende och potentiella köpare.

Det är lätt att tyckas med på visningar. Särskilt om viktig ekonomisk information saknas.

Det är lätt att tyckas med på visningar. Särskilt om viktig ekonomisk information saknas.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2024-01-03 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Att köpa en bostadsrätt är för många människor den största affären de gör i sitt liv. Trots det händer det ofta att köpet går lite för snabbt och utan att man gått igenom alla detaljer. Det är lätt att förföras av vackra homestylingar eller så kräver jobb, studier eller en förändrad familjesituation ett snabbt agerande för att få tak över huvudet i lämplig storlek och på rätt plats.  

I många fall slutar det bra i alla fall. Men det händer att det inte gör det. Att det efter en kort tid dyker upp kostnader och utgiftsökningar man inte räknat med och har svårt att hantera. Ofta handlar det om att viktig information om föreningens ekonomi varit otydlig eller inte funnits med i prospektet inför köpet.

Därför gäller enligt beslut i Bokföringsnämnden, vars regler alla BRF:er måste följa, från årsskiftet nya regler för redovisning av bostadsrättsföreningars ekonomi. Syftet med den ökade transparensen är att göra det enklare för såväl spekulanter som de boende i en förening att få koll på den ekonomiska situationen och vara förberedda på eventuella svårigheter.

Bland de uppgifter som numera måste finnas med i årsredovisningen är hur höga lånen är i relation till varje enskild bostadsrätt. Man måste även uppge om föreningen äger eller hyr sin mark med så kallad tomträtt, något som kan leda till plötsliga och kännbara avgiftshöjningar om kommunen får för sig att drastiskt höja markhyran. I årsredovisningarna ska därför hädanefter uppges när tomträtten ska förhandlas om. Det ska även framgå om föreningen är ”äkta” (privatbostadsföretag) eller ”oäkta” (om mer än 40 procent av intäkterna kommer ifrån hyreslägenheter, hyreslokaler eller månadsavgifter från juridiska personer). Beroende på vilken typ av förening man bor eller köper in sig i ser skattereglerna och skattesatserna olika ut.

De skärpta reglerna skapar tveklöst merarbete och ett visst ökat krångel för små egenförvaltade föreningar. Samtidigt är det en fråga om trygghet för enskilda att veta om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller. Inte minst i de tuffa tider som råder just nu. Även den som är på desperat jakt efter en ny lägenhet måste ges möjlighet att välja bort fastigheter där riskerna är för stora.