Körkort ska inte vara en klassfråga

Många yrken kräver körkort. Dessutom blir det enklare att ta ett arbete med oregelbundna arbetstider om man kan köra bil. Att ta körkort får därför inte vara för krångligt eller dyrt.

Dyrt. Att ta körkort har blivit allt dyrare och utbildningen har tillförts flera moment.

Dyrt. Att ta körkort har blivit allt dyrare och utbildningen har tillförts flera moment.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2023-09-11 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Att kunna köra bil kan i många fall öka möjligheterna att hitta ett arbete. Men att ta körkort är dyrt. Därför finns det numera möjlighet att ta ett statligt körkortslån via CSN, Centrala studiestödsnämnden, till förmånliga villkor, under förutsättning att ett antal kriterier är uppfyllda.

För att få körkortslån måste man antingen vara 19–20 år och ha en gymnasieexamen eller mellan 18 och 47 år och inskriven hos Arbetsförmedlingen under en längre tid samt ha deltagit i olika arbetsmarknadspolitiska program. Körkortslånets maxbelopp ligger på 15 000 kronor.

Att den här möjligheten finns är naturligtvis bra. Men av de drygt 18 000 personer som de senaste fem åren tagit ett körkortslån via CSN är det mindre än hälften, bara 43 procent, som faktiskt tagit körkort. Det visar en aktuell undersökning från myndigheten. De flesta, hela 70 procent, har också fått skjuta till egna medel för att finansiera utbildningen. Något som visar hur orimligt dyrt det blivit att ta körkort. Oavsett om man lär sig köra bil privat eller via körskola (vilket krävs för att få lån hos CSN) har vägen till körkort på senare år blivit allt längre, krångligare och dyrare.

För inte allt för länge sedan var det enda som krävdes för att övningsköra privat att man hade en godkänd handledare som uppfyllde vissa krav på ålder, antalet år som körkortsinnehavare samt prickfrihet. Sedan skulle eleven genomföra en godkänd halkkörning, teoriprov och uppkörning för att få kortet. I dag är momenten fler och med varje sådant tillkommer ytterligare kostnader. Privat övningskörning kräver en genomgången handledarkurs för både lärare och elev. Dessutom har en riskutbildning blivit två. Körlektioner på körskola kan numera kosta upp till 800 kronor per lektion. De flesta behöver mellan 10 och 15 lektioner. Ju sämre möjligheter att köra privat och få mängdträning bakom ratten desto fler lektioner behövs. Kostnaderna för att ta körkort kan lätt springa iväg till 20 000–25 000 kronor eller mer vilket är mycket pengar om man är ung eller långtidsarbetslös. Ur den aspekten är det inte förvånande att människor inte har råd att fullfölja utbildningen, inte ens med körkortslån.

Självklart är kunskap och säkerhet oerhört viktigt och alla som sitter bakom ratten på våra vägar bör vara ordentligt rustade för uppgiften. Samtidigt går det att ifrågasätta kostnadsökningarna och de allt fler obligatoriska delarna som ingår i utbildningen. För företagen som erbjuder de olika kurserna är det naturligtvis jättebra att alla som ska ta körkort plus deras handledare måste boka in sig och betala, betala, betala, men inte för den enskilde. Det skapar en djup klyfta mellan dem som har råd och dem som inte har det. Körkort är visserligen ingen mänsklig rättighet eller livsnödvändighet, men i många fall kan det göra stor skillnad för individens möjligheter att hitta och behålla ett arbete. Särskilt om man bor utanför de största städerna.

Statistik från Transportstyrelsen och Ungdomsbarometerns undersökningar visar också att svenska ungdomar, det som brukar kallas för generation Z, födda mellan 1997 och 2012, är intresserade av att köra bil och vill ta körkort. Det bör de ha möjlighet att göra för att vara ordentligt rustade inför framtiden. Därför ska det inte vara för dyrt eller krångligt att ta körkort. Att så många inte lyckas trots CSN-lån visar att det faktiskt är det i dag.