Naod Habtemichael är skribent på Liberala Nyhetsbyrån
Sverige har varit en måltavla för en av de mest omfattande desinformationskampanjerna i modern tid. Den så kallade ”LVU-kampanjen”, som syftar på lagen om vård av unga, började få internationell spridning våren 2022 och har försökt måla upp en falsk bild av att svenska myndigheter systematiskt särbehandlar och omhändertar utländska och muslimska barn.
Konspirationsteorin har väckt starka känslor, inte minst utomlands, och har skadat förtroendet mellan svenska myndigheter och många familjer. I ett samhälle där tilliten till myndigheter är väldigt hög, är det svårt för en enskild desinformationskampanj att göra avtryck bland allmänheten. Relativt få svenskar lär tro att socionomer och socialtjänsten är inriktade på att utöva strukturell rasism mot muslimer, som kampanjen har antytt. Däremot är detsamma inte lika säkert för de svenskar som har utländsk bakgrund och redan var skeptiskt inställda till socialtjänsten.
Det är därför välkommet att Socialstyrelsen, genom sin granskning, nyligen satte ned foten och visade att desinformationen helt och hållet saknar grund. Rapporten slår fast det många redan visste: Barn med muslimsk bakgrund omhändertas inte i större utsträckning än andra barn med liknande uppväxtvillkor (17/9). Det råkar vara en slutsats som går stick i stäv med lögnerna som har spridits av individer och nätverk som vill skada förtroendet mellan socialtjänsten och familjer med utländsk bakgrund.
Men trots att de falska grunderna har synats, är flera av farorna som uppstod i samband med desinformationskampanjen långt ifrån över. På individnivå är riskerna allra tydligast: föräldrar med invandrarbakgrund kan även fortsättningsvis vara mindre benägna att söka hjälp från myndigheter, trots att de kanske är i stort behov av stöd. Efter en tid där samma falska budskap har återupprepats i utländska tv-kanaler och sociala medier kan det vara lättare att tänka ”ingen rök utan eld”. Det riskerar att skada just de barn som kampanjen påstår sig vilja skydda.
Ännu värre är de stora säkerhetsriskerna. Myndigheten för psykologiskt försvar har i en rapport varnat för att LVU-kampanjens spridning, särskilt i arabisktalande länder, lett till ökning av radikaliseringen (2023). I extremfall har personer med kopplingar till radikalislamistiska miljöer uppmanat till våld och attacker mot svenska myndigheter. Desinformationen riskerar alltså inte bara att nagga förtroendet för socialtjänsten i kanten, utan kan också utgöra ett allvarligt hot mot samhället i stort.
Den konspiratoriska kampanj som målar upp en falsk bild av rättssäkerheten i Sverige sår inte bara frön av misstro i stora delar av samhället, utan sprider även en felaktig uppfattning i omvärlden om hur svensk demokrati och rättsväsende faktiskt fungerar. Rökridåerna som skapas döljer de verkliga utmaningarna som samhället måste hantera, och försvårar arbetet för dem som faktiskt är satta att skydda de mest utsatta barnen i Sverige.