Strukturellt förtryck kan förklara alla skillnader i utfall mellan grupper.
Världen blir bättre och bättre tack vare marknadsekonomiska reformer. Illuminati styr allt. Alla har vi en världsbild som vi är mer eller mindre övertygade om stämmer. De flesta av oss är dåliga på att ifrågasätta den.
Det här fenomenet brukar kallas för konfirmationsbias, en kognitiv snedvridning som gör oss särskilt mottagliga för information som bekräftar det vi redan tycker och tänker. Den som söker information som bekräftar den bild hen har av världen, kommer att hitta den.
När man lär sig fakta som strider mot ens uppfattning, ifrågasätter man hellre den nya informationen, än sin egen uppfattning. Det skriver nationalekonomen Andreas Bergh i “Två Filter” (Liberal Debatt 2017).
Man hör ofta om hur folk försöker åtgärda sin snedvridna bild av världen, till exempel genom att påpeka att de följer meningsmotståndare på Twitter. Det kan dock förstärka problemen med konfirmationsbias. Om detta skriver journalisten Ezra Klein i sin bok “Why We’re Polarized” (Simon & Schuster 2020).
Han pekar på studier som visar att när man exponeras för meningsmotståndares åsikter förstärker man lätt det man redan tycker.
Klein lyfter tankeexperimentet med en anhängare av det amerikanska partiet Demokraterna som läser en tweet från presidenten Donald Trump om hur “Sömniga Biden” håller på att förstöra landet. Vad är troligast: att demokraten försöker förstå vad Trump menar eller ser ännu ett exempel på att presidenten mobbar Demokraternas presidentkandidat Joe Biden?
Eller i svensk kontext: när Skolverket slog fast (26/6) att statistik inte får publiceras för enskilda skolor skrev justitieminister Morgan Johansson (S) på Twitter att friskolor inte vill “att allmänheten ska få veta hur bra eller dåliga de är”, trots att Friskolornas Riksförbund var tydligt kritiska till beslutet.
Kommer friskoleanhängare som läser tweeten att försöka förstå Johanssons kritik, eller ytterligare befästa sin bild av att justitieministern vill motarbeta friskolor till varje pris?
Problemet med konfirmationsbias är alltså inte främst att vi söker information som bekräftar vår egen världsbild. Det är också att vi söker information som falsifierar andras. Så vad kan man göra?
En studie visar att när människor ombeds förklara steg för steg hur deras åsikter leder till önskvärda utfall, upptäcker de att de kunde mindre än de trodde och modererar sina åsikter. En lösning på individnivå är därför att försöka undvika att alltför snabbt bilda sig tvärsäkra åsikter.
Är man intresserad av en fråga bör man börja med att söka fakta, inte uppfattningar.
Den världsbild man har är sannolikt en följd av de upplevelser man har haft i livet. Därför är ens världsbild lika svår att göra sig av med som ens upplevelser – det vill säga omöjlig.
Bättre är att vara medveten om att ens förutfattade meningar påverkar hur man tolkar ny information. Den som övertygas av den här texten, till exempel, har sannolikt en förutfattad mening om att vi alla har svårt att hantera vårt konfirmationsbias.