Kommunerna kan inte hela tiden säga nej till vindkraft

Det väntas en kraftig ökning av elanvändningen de kommande årtiondena. Elintensiv verksamhet i kombination med politiska mål och en antagen generell tillväxt i samhället ligger bakom.

Under 2021 stoppade svenska kommuner 78 procent av alla ansökta vindkraftverk på land.

Under 2021 stoppade svenska kommuner 78 procent av alla ansökta vindkraftverk på land.

Foto: Christian Charisius/DPA/AP Photo/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-03-15 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tiden är på väg att rinna ut.

Det blir allt mer akut att anpassa samhället till de skenande klimatförändringarna.

Det menar FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC i sin senaste rapport.

Samtidigt har aldrig så mycket vindkraft stoppats av svenska kommuner. Under 2021 stoppade kommunerna 78 procent av alla ansökta vindkraftverk på land – en dramatisk ökning från året innan då 38 procent stoppades.

Det visar en färsk rapport ”Kommunala vetot” som konsultbolaget Westander tagit fram på uppdrag av branschorganisationen Svensk vindenergi och som SVT Nyheter tagit del av (12/3 2022).

De allra flesta är rörande överens om att klimatförändringarnas konsekvenser inte längre är ett problem som kan anas vid horisonten utan någonting som världen måste hantera här och nu.

Eller rättare sagt någonting som redan borde ha varit hanterat. Eller som IPCC konstaterar: ”Ökningen av väder- och klimatextremer har redan lett till ’oåterkalleliga effekter’ i såväl det mänskliga samhället som i naturens värld.”

Eller som klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) konstaterade för en tid sedan: ”Vi måste inse allvaret. Sverige är inte mer förskonat från klimatriskerna” (SVT 28/2 2022).

Nej, Sverige är inte mer förskonat.

Samtidigt blir det alltmer uppenbart att alltför många kommuner, kommunpolitiker och svenskar inte tar klimathotet på tillräckligt stort allvar. Då hade inte nästan åtta av tio landbaserade vindkraftverk stoppats förra året.

Högst andel vindkraftverk stoppades i södra Sverige. Där behovet av el är som störst. Där ropas det efter åtgärder för att jämna ut pirsskillnaden på el mellan norr och söder. Men när de får en förfrågan om ny elproduktion säger de nej. Det är inte hållbart.

Det väntas en kraftig ökning av elanvändningen i Sverige de kommande årtiondena. Elintensiv verksamhet i kombination med politiska mål och en antagen generell tillväxt i samhället ligger bakom.

Nu vill regeringen nagga det kommunala vindkraftsvetot i kanten. Det väntas bland annat ge snabbare beslutsprocesser.

Men det lär inte räcka med ”piska”. Det behövs morötter också.

Vattenfallskommunerna har länge och väl propagerat för att en del av vattenkraftens värdeskapning ska stanna kvar i kommunerna.

Ett liknande system för vindkraft är tänkbart. Det hade också gett ”fattiga” glesbygdskommuner möjlighet att växa med någon form av skatteåterbäring från vindkraften.

Hur som helt är det bråttom att rusta för en fördubblad elanvändning.