Ledare: Klokt att sÀnka reduktionsplikten

Regelverk som inte har önskad miljöeffekt och som tynger enskilda och viktiga nĂ€ringar ska inte behĂ„llas “bara för att”.

Billigt. I alla fall om man tÀnker pÄ att dieselpriset under 2023 kunde krypa upp mot 30 kronor litern.

Billigt. I alla fall om man tÀnker pÄ att dieselpriset under 2023 kunde krypa upp mot 30 kronor litern.

Foto: Adam Ihse/TT

Ledare2024-01-04 08:00
Malin Lernfelt, Liberala NyhetsbyrÄn
Detta Àr en ledare. Norran Àr partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Vid Ärsskiftet sÀnktes priset pÄ diesel med över 4 kronor litern och bensinpriset minskade med drygt en krona. Detta till följd av regeringens beslut om att sÀnka reduktionsplikten, det vill sÀga i hur stor omfattning biobrÀnsle mÄste blandas i bensin och diesel för att nÄ en minskning av transportutslÀppen, till 6 procent.

LÀgre priser pÄ bensin och diesel var ett av SD:s, Liberalernas, Kristdemokraternas och Moderaternas löften i valet 2022. Kritiken lÀt dock inte vÀnta pÄ sig. Delar av miljörörelsen, biodrivmedelsproducenterna och inte minst MIljöpartiet har visat stor upprördhet. FrÄn Socialdemokraterna Àr det dÀremot relativt tyst. Partiet gick sjÀlva ut med ett förslag pÄ en sÀnkt reduktionsplikt för diesel i höstas.

Det finns flera skÀl till varför den reform som nu gjorts Àr utmÀrkt. Ett Àr att det ohemult höga priset pÄ diesel pÄ senare tid varit en tung börda att bÀra för mÄnga hushÄll. För den som har ett eller flera dieselfordon och pendlar eller av andra skÀl kör mycket bil i arbetet handlar sÀnkningen som nu trÀtt i kraft om tiotusentals sparade kronor pÄ Ärsbasis. NÀr man redan Àr tyngd av rÀntor, matpriser och inflation Àr brÀnsle för uppemot 30 kronor litern ingen lek.

Ett annat skÀl Àr att sÄvÀl transportbranschen som jordbruket pressats hÄrt av den höga dieselpriset. Det handlar om nÄgra av vÄrt lands viktigaste nÀringar som Ànnu inte har möjlighet att vÀlja andra drivmedel, utvecklingen har inte kommit sÄ lÄngt att det Àr möjligt att byta ut lastbilar i lÄngvÀga trafik eller alla jordbruksmaskiner till eldrivna diton. Den sÀnkta reduktionsplikten innebÀr ett visst andningsutrymme i en tuff tid.

Reduktionspliken Àr heller inte okontroversiell, Àven om Miljöpartiet och klimatrörelsen pÄstÄr sÄ. TvÀrtom finns det bland experterna, den sÄ kallade vetenskapen som Gretabrigaden Àr sÄ tydliga med att vi mÄste lyssna pÄ, mÄnga som ifrÄgasÀtter att det Àr klokt att blanda ut diesel och bensin med biobrÀnslen. Inte för att fossila brÀnslen inte Àr ett problem. SÄ Àr det sjÀlvklart och att vi i lÀngden inte kan fortsÀtta att utmana vÄr planets överlevnad genom att förbrÀnna olja. Men de krav och regler som syftar till att minska pÄverkan pÄ miljö och klimat mÄste utgÄ frÄn helheten. UtslÀpp Àr grÀnslösa och sÄ mÄste Àven lösningarna vara.

Bland annat menar Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers och expert inom markanvÀndning, kol- och kvÀveflöden, och utslÀpp av vÀxthusgaser, att reduktionsplikten inte Àr sÄ klimatvÀnlig som den framstÀlls. Detta eftersom EU:s massiva klimatsatsning innebÀr att sÄ mycket som en femtedel av unionens Äkermark kommer att behövas för framstÀllning av bioenergi. NÄgot som i sin tur leder till ökade behov av matimport och ökade utslÀpp i andra delar av vÀrlden.

En annan forskare, Anders SirĂ©n, docent i förnybara naturresursers geografi vid Åbo Universitet samt lĂ€rare vid Mittuniversitetet har problematiserat att den ökade skogsavverkning som drivs av efterfrĂ„gan pĂ„ biobrĂ€nslen. Att istĂ€llet dra ner pĂ„ avverkningarna och lĂ„ta skogarna stĂ„ kvar sĂ„ att deras kolförrĂ„d bevaras, Ă€r enligt SirĂ©n ett av de bĂ€sta sĂ€tten att minska vĂ„r klimatpĂ„verkan.

Miljöarbetet Àr viktigt. Men ocksÄ att det görs pÄ rÀtt sÀtt. SÄdant som inte har önskad klimateffekt och som dessutom försÀmrar för sÄvÀl enskilda som företag bör skrotas. DÀr Àr vi inte Ànnu med reduktionsplikten. Men i alla fall pÄ god vÀg.