Klokt att sänka reduktionsplikten

Billigt. I alla fall om man tänker på att dieselpriset under 2023 kunde krypa upp mot 30 kronor litern.
Billigt. I alla fall om man tänker på att dieselpriset under 2023 kunde krypa upp mot 30 kronor litern.

Regelverk som inte har önskad miljöeffekt och som tynger enskilda och viktiga näringar ska inte behållas “bara för att”.

Ledare 4 januari 2024 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Vid årsskiftet sänktes priset på diesel med över 4 kronor litern och bensinpriset minskade med drygt en krona. Detta till följd av regeringens beslut om att sänka reduktionsplikten, det vill säga i hur stor omfattning biobränsle måste blandas i bensin och diesel för att nå en minskning av transportutsläppen, till 6 procent.

Lägre priser på bensin och diesel var ett av SD:s, Liberalernas, Kristdemokraternas och Moderaternas löften i valet 2022. Kritiken lät dock inte vänta på sig. Delar av miljörörelsen, biodrivmedelsproducenterna och inte minst MIljöpartiet har visat stor upprördhet. Från Socialdemokraterna är det däremot relativt tyst. Partiet gick själva ut med ett förslag på en sänkt reduktionsplikt för diesel i höstas.

Det finns flera skäl till varför den reform som nu gjorts är utmärkt. Ett är att det ohemult höga priset på diesel på senare tid varit en tung börda att bära för många hushåll. För den som har ett eller flera dieselfordon och pendlar eller av andra skäl kör mycket bil i arbetet handlar sänkningen som nu trätt i kraft om tiotusentals sparade kronor på årsbasis. När man redan är tyngd av räntor, matpriser och inflation är bränsle för uppemot 30 kronor litern ingen lek.

Ett annat skäl är att såväl transportbranschen som jordbruket pressats hårt av den höga dieselpriset. Det handlar om några av vårt lands viktigaste näringar som ännu inte har möjlighet att välja andra drivmedel, utvecklingen har inte kommit så långt att det är möjligt att byta ut lastbilar i långväga trafik eller alla jordbruksmaskiner till eldrivna diton. Den sänkta reduktionsplikten innebär ett visst andningsutrymme i en tuff tid.

Reduktionspliken är heller inte okontroversiell, även om Miljöpartiet och klimatrörelsen påstår så. Tvärtom finns det bland experterna, den så kallade vetenskapen som Gretabrigaden är så tydliga med att vi måste lyssna på, många som ifrågasätter att det är klokt att blanda ut diesel och bensin med biobränslen. Inte för att fossila bränslen inte är ett problem. Så är det självklart och att vi i längden inte kan fortsätta att utmana vår planets överlevnad genom att förbränna olja. Men de krav och regler som syftar till att minska påverkan på miljö och klimat måste utgå från helheten. Utsläpp är gränslösa och så måste även lösningarna vara.

Bland annat menar Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers och expert inom markanvändning, kol- och kväveflöden, och utsläpp av växthusgaser, att reduktionsplikten inte är så klimatvänlig som den framställs. Detta eftersom EU:s massiva klimatsatsning innebär att så mycket som en femtedel av unionens åkermark kommer att behövas för framställning av bioenergi. Något som i sin tur leder till ökade behov av matimport och ökade utsläpp i andra delar av världen.

En annan forskare, Anders Sirén, docent i förnybara naturresursers geografi vid Åbo Universitet samt lärare vid Mittuniversitetet har problematiserat att den ökade skogsavverkning som drivs av efterfrågan på biobränslen. Att istället dra ner på avverkningarna och låta skogarna stå kvar så att deras kolförråd bevaras, är enligt Sirén ett av de bästa sätten att minska vår klimatpåverkan.

Miljöarbetet är viktigt. Men också att det görs på rätt sätt. Sådant som inte har önskad klimateffekt och som dessutom försämrar för såväl enskilda som företag bör skrotas. Där är vi inte ännu med reduktionsplikten. Men i alla fall på god väg.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa