Trots att Sverige generellt sett har en god folkhälsa och livslängden är bland de högsta i världen, är relativt många svenskar sjukskrivna. Under 2022 över 636 000 personer av cirka fem miljoner sysselsatta individer. Det är inte så många som runt millennieskiftet, då antalet sjukskrivna var uppemot 900 000, men ändå tillräckligt många för att vara en oroväckande siffra. Särskilt som antalet individer som inte kan arbeta på grund av sjukdom ökar. Framförallt är det de stressrelaterade diagnoserna som kryper uppåt. Numera är också den vanligaste orsaken till att någon blir sjukskriven psykisk ohälsa.
Att en individ har varit hos en läkare som ställt en diagnos och skrivit ett intyg, betyder dock inte alltid att personen har rätt till sjukpenning. Det är något som avgörs hos Försäkringskassan och handläggarna där kan ibland komma till helt andra slutsatser än behandlande läkare, trots att de aldrig träffat individen i fråga. Vilka bedömningar som görs hos Försäkringskassan har också varierat stort över tid, över landet och till och med från handläggare till handläggare. Politiska krav och förväntningar på myndigheten har även de spelat en avgörande roll. Rättssäkerheten har varit undermålig och människors liv slagits i spillror för att de nekats ersättning när de inte kunnat arbeta.
Samtidigt är det i vissa fall fullt rimliga beslut om avslag som fattas av Försäkringskassan - trots att enskilda inte uppfattar det så. Till skillnad från läkaren ska myndigheten inte bedöma om någon är sjuk, utan om personen har arbetsförmåga, vilket man kan ha även om man är sjuk. En person med cancer, ångest eller brutet ben kan i vissa fall arbeta. I alla fall inom vissa yrken och i någon omfattning. Just när det kommer till personer som drabbats av olika psykiatriska diagnoser kopplade till stress, utbrändhet och ångest kan det också vara så att sjukskrivning, i alla fall om den drar ut på tiden, inte bidrar till att personen mår bättre, utan tvärtom förvärrar situationen. Att formerna för sjukskrivning förbättras är därför oerhört viktigt. Något som även politikerna insett.
Häromdagen överlämnades utredningen “Rätt förutsättningar för sjukskrivning” till regeringen av utredaren Marina Tuutma, ordförande för Svenska Distriktsläkarföreningen.
Bland de förslag som lämnas finns bland annat att Försäkringskassan, Socialstyrelsen, sjukvården och arbetsmarknadens parter tillsammans bör utveckla läkarintyget så att det blir mer ändamålsenligt. Det är en utmärkt idé. Att människor hamnat mellan stolarna har ofta berott på att arbetsgivare, vårdgivare och Försäkringskassan pratat olika “språk”. Utredaren pekar också på vikten av att förbättra de samordnade insatserna. Dessutom vill man att Socialstyrelsen etablerar ett nationellt kompetenscentrum för försäkringsmedicin överväger att införa försäkringsmedicin som tilläggsspecialitet för läkare.
Förhoppningsvis lyssnar regeringen på Marina Tuutma. För allt det där behövs. Sjukskrivning är en god sak när det är nödvändigt. Den som är för sjuk för att arbeta ska också kunna känna trygghet i sjukförsäkringen. Samtidigt är det negativt för både individen och samhället när människor fastnar i långa sjukskrivningar och utvecklingen mot att allt fler människor lämnar arbetsmarknaden till följd av psykisk ohälsa måste stoppas.