Det har varit en av vinterns stora ”snackisar”.
Elpriset som åkt berg- och dalbana.
Tack vare att Sverige är indelat i fyra elprisområden har vi här uppe i norr klarat oss rätt bra. Betydligt värre längre söderut. I extrema fall har en elräkning på över 20 000 kronor landat i brevlådan. Och det enbart för december månads elkonsumtion.
Naturligtvis är det orimligt. Vilket den socialdemokratiska regeringen, efter många om och men, också insåg.
Och införde ett dåligt utformat elprisbidrag.
Dåligt utformat eftersom det betalas ut efter elförbrukningen, inte efter den faktiska kostnaden. Om man nu ska tala om nationell rättvisa så innebär utformningen att en villaägare i norr med låg elförbrukning kan få gratis el. Eller i extrema fall en negativ elräkning.
Vilket naturligtvis också det är orimligt.
Någonting måste göras. Inte minst med tanke på att efterfrågan på ren el behöver dubbleras till 2045 för att klara elektrifieringen av transporter och industri. På kort sikt kan regeringen fortsätta kompensera för de höga elpriserna. På längre sikt behövs betydligt mer.
Det är fullt realistiskt att tro att smarta energisystem och hushållsmaskiner kan bidra. Det kan också förbättringar av befintliga produktionsanläggningar göra. Men det lär inte räcka.
På längre sikt behöver sparande och effektiviseringar kompletteras med ökad produktion av fossilfria alternativ.
Nästa regering bör utveckla kärnkraften för att klara klimatomställningen och en ökad efterfrågan på el, anser partiledarna för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet (7/2 2022).
Det är lätt att förstå deras frustration.
Det man kan säga om den energipolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet fört, med bland annat stängda kärnkraftsreaktorer, är att den skapat en elmarknad som fungerar. Överskott på el ger låga priser, underskott höga. Marknadskrafterna regerar.
För att kunna möta den framtida efterfrågan på el, utan att äventyra klimatomställningen, behövs det en satsning på de fossilfria alternativen vind, vatten och kärnkraft.
Här kommer kärnkraften att spela en nyckelroll, precis som den borgerliga kvartetten skriver.
Vindkraften producerar inte när det inte blåser. Som under kalla, högtrycksbetonade vinterdagar. Lägg därtill att det många gånger finns ett folkligt missnöje med vindkraftparker. De säga förfula diverse utsikter. Försvarsmakten brukar också ha synpunkter.
De outbyggda älvarna lär bli outbyggda under överskådlig tid.
Kvar blir, just det, kärnkraften. Kanske inte i form av dagens storskaliga anläggningar utan i form av small modular reactors (SMR). Det ryktas att Ryssland är på väg att prova en eller flera sådana reaktorer i skarpt läge.
Men det gör också att dagens förbud mot att bygga reaktorer på andra platser än de redan befintliga måste avskaffas tillsammans med förbudet att ha fler än tio kärnkraftverk i kommersiell drift.
Vad det handlar om är att skapa förutsättningar för Sverige att producera tillräckligt med energi, skapa en pålitlig elförsörjning till ett pris som hushållen klarar av och som gör att industrin behåller sin konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Då kan inte Sverige göra sig beroende av väderberoende vindkraft.
Energiminister Khashayar Farmanbar (S) sågar kärnkraftsutspelet, konstaterar att den inte är den magiska lösningen.
Han har rätt, Farmanbar. Kärnkraften är inte lösningen på allt, men den är lösningen på tillräckligt mycket för att den ska utvecklas.