Är det olagligt att driva dålig politik?

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (Roks) anser att Sverige brister i arbetet med mäns våld mot kvinnor, och har därför lämnat in en stämningsansökan mot regeringen.

Det skriver organisationen på Dagens Nyheters debattsida (10/2 2021).

Samtidigt förbereder en grupp ungdomar en stämning av regeringen. De anser att Sverige behöver göra mer för klimatet (Dagens Nyheter 9/2 2021).

Auroramålet, som projektet kallas, är inspirerat av liknande fall utomlands. I såväl Frankrike som i Nederländerna har klimataktivister lyckats få rätt i domstol gentemot respektive stat.

Frustrationen som målen grundar sig i är lätt att förstå. Det handlar om stora samhällsproblem som kvarstår – trots uttalat höga ambitioner från politiken.

Klimatforskare larmar, ändå fortsätter utsläppen. Än lever många kvinnor i skräck till följd av en partners våld.

Att då vilja utkräva ansvar från politiken är inte märkligt, men angreppssättet är intressant.

I en fungerande demokrati är röstsedeln som läggs i valurnan det främsta verktyget för att utkräva ansvar. Politiker som inte sköter sig går att rösta bort.

Men nu tar organisationer i stället till juridiken för att pressa på för förändring. Vilket väcker flera frågor.

Målen utgår från olika internationella konventioner – Europakoventionen eller barnkonventionen – som Sverige är bundna att följa.

De gäller som lag i Sverige, samtidigt som de skiljer sig mycket från traditionell lagtext. Att den därför är otydlig och svårtolkad är en viktig del av kritiken som riktades mot att göra barnkonventionen till svensk lag.

Det är inte heller solklart vad konsekvenserna av en fällande dom skulle bli.

I Frankrike och i Nederländerna var klimatmålen oprövat territorium. Men i båda fallen gick aktivisterna segrande ur målen.

I Nederländerna fick det till en början regeringen att ta nya krafttag för klimatet. Bland annat beslutade man att stänga ner ett stort kolkraftverk fyra år tidigare än planerat.

Men även efter åtgärder i rätt riktning så var landets utsläpp inte låga nog för att möta de uppsatta målen.

I domstolen specificerades dock aldrig vilka sanktioner som skulle följa om regeringen misslyckades även efter den fällande domen. Det är inte heller givet vilken politik som skulle minska utsläppen mest i alla sammanhang.

Å andra sidan är det kanske inte främst en fällande dom, eller konkreta repressalier man är ute efter. En av ungdomarna bakom Auroramålet säger att även om drömmen är att vinna rättsligt så är det främsta målet att ”skapa debatt och att folk ska börja prata om de här sakerna.”

De juridiska verktygen är kanske inte det bästa sättet att få genomslag för konkret politik, men det är onekligen en väldigt effektiv form av aktivism som kan bidra till att kasta ljus på viktiga frågor där staten misslyckats.