Mimmie Björnsdotter Grönkvist är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Ett och ett halvt år kvar till valet. Då är det hög tid att lämna över partiledarskapet om man inte vill göra valrörelse, resonerade Johan Pehrson när han plötsligt avgick som partiledare för Liberalerna efter tre ynka år på posten. Hur tufft det kan vara att slängas in i rollen mitt i en valrörelse vet Pehrson bättre än de flesta, han som tog över efter Nyamko Sabuni som tillförordnad partiledare i april 2022.
Det är hög tid att lämna, det är den officiella förklaringen. Samt att Pehrson är inte purung, och har åtta till tio år kvar att ge i arbetslivet – år som han uppenbarligen inte vill ge till sitt parti. Att han på presskonferensen den 28 april återgav minnen från Anne Wibbles rökiga arbetsrum inskärper hur länge Pehrson verkat i politiken och i Liberalerna. Känner man att det är dags är förstås det enda rätta att våga ta steget och lämna.
Samtidigt rapporterar Aftonbladet (28/4) om krismöten, och att flera länsförbund krävt partiledarens avgång. Om det skett utan att det sipprat ut, framstår det som smått mirakulöst för ett parti som för några år sedan fäktades om minsta lilla oenighet offentligt i medierna. Kanske blir det Johan Pehrsons bestående politiska arv, ett Liberalerna som är långt mindre benägna att slita varandra i stycken.
Bilden av honom som en enande kraft gavs i partiets valanalys för 2022. Där siades det också: "Vi ser att valen blir alltmer partiledarfokuserade. Detta i kombination med att Liberalerna har en partiledare som uppfattas som folklig, entusiasmerande och ideologisk kommer vara en nyckel för Liberalernas framtid. Helt avgörande för partiets möjligheter framåt blir att dra nytta av Johan Pehrson som partiledare."
Så blir det alltså inte, och med tanke på att partiet efter valet, då man lyckades kravla över spärren, legat konstant parkerade under fyra procent så får analysen konstateras något dödfödd. Killen vid grillen var inget succékoncept på längre sikt, det höll knappt en valrörelse.
Att Pehrson lämnar ger nu förhoppningsvis Liberalerna en nystart och en möjlighet att tydligare profilera sig som det starka liberala kraft man en gång var, efter att i det inte särskilt liberala Tidösamarbetet alltmer hamnat i skuggan av M och KD.
Den nya partiledaren ska väljas vid ett extrainsatt landsmöte den 24 juni, vilket även råkar vara partiets dag under årets Almedalsvecka. Slump eller helt enligt plan? Helt säkert är att nästa partiledare, vem det än blir, kommer att ha fullt sjå från första minuten på posten.