I tider med hög inflation och därmed höga priser är det många som tvingas tänka mer än tidigare på sin privatekonomi. Kanske har man blivit av med jobbet och då kan nästan tjugo kronors skillnad mellan flingorna man brukar köpa och butikens eget varumärke vara avgörande för vad man stoppar i varukorgen. Även den som betraktar sig som en medveten konsument kan behöva göra avkall på principerna. Det är få som har något att sätta emot de val som matjättarna gör åt konsumenterna.
Och det går bra för de stora livsmedelskedjorna. I delårsrapporterna för det tredje kvartalet visar både Ica och Axfood utmärkta resultat. Icas rörelseresultat ligger på nästan två miljarder, vilket är drygt 200 miljoner mer än samma period 2022 (Aftonbladet 26/10). De dåliga tiderna gör att en del söker sig till butiker med lägre priser vilket ger Axfoodägda Willys och Hemköp hög tillväxt (Sydsvenskan 25/10).
Jättarna inom dagligvaruhandeln styr i princip vilken mat vi sätter på bordet. Det är lätt att välja deras egna varumärken då man jämför priserna på hyllorna, men vilka konsekvenser får det i förlängningen? Ger det ännu större makt och ökade vinster till de stora företagen i dagligvarubranschen? Frågan är förstås retorisk. Producenterna, särskilt de mindre, har svårt att sätta emot i prisdiskussioner med jättarna. De pressas att sälja till låga priser och har inte mycket annat val. Det är matjättarna som styr.
Men det lilla företaget Mylla med bas i Skåne har dykt upp som en joker i leken. Företaget ser en möjlighet att locka till sig medvetna konsumenter. Myllas affärsidé är helt olik Icas och de andra matjättarnas. Mylla säljer direkt från producent till konsument. Maten beställs via nätet och levereras hem, än så länge bara i Skåne, Göteborg och Stockholm, men expansionsplaner finns.
Mylla har en vision och frågar besökarna på sin hemsida: ”Är du också trött på att de svenska lokalproducerade råvarorna trängs bort av importerade lågprisalternativ?”
Det är som Davids kamp mot Goliat, och om David, eller Mylla, ska lyckas behövs det stor hjälp från konsumenterna. Det kräver ett helt nytt beteende när man handlar. Under pandemin lärde sig många att beställa mat via nätet, men nu är matbutikerna fulla av folk igen. Tanken på att direkt gynna svenska producenter kan förhoppningsvis bidra till ett ändrat köpbeteende.
Priserna på Myllas plattform sätts av producenterna själva. Plattformen ger kunden information om var maten kommer ifrån och hur den produceras.
Svenska konsumenter behöver bli mer medvetna om vilken betydelse deras val av mat har. Mylla kommer sannolikt bara lyckas på marginalen. Men det är kanske gott så, att det finns ett alternativ för de konsumenter som vill. Ska den svenska livsmedelsstrategin förverkligas, vilket alla partier är överens om, krävs insatser på flera plan, inte minst från den politiska nivån. Får kedjornas egna varumärken vinna mer terräng kan det i förlängningen innebära ett hot mot svensk livsmedelsproduktion (Aftonbladet 20/4). Regeringen har hittills gjort alldeles för lite för att stimulera den svenska livsmedelsproduktionen. Där kan Myllas kamp mot Goliat åtminstone vara en ögonöppnare.