Det kan inte ha varit någon rolig läsning.

Men en nyttig påminnelse, och en välbehövlig väckarklocka om hur saker och ting inte får hanteras i en kommun som Skellefteå. Ja, inte i någon kommun eller region, inte i någon offentlig förvaltning överhuvudtaget.

Det handlar naturligtvis om den undersökning kring jävsproblematiken på förvaltningen för utbildning och arbetsmarknad som revisionsbyrån EY presenterade tidigare i veckan.

Jäv eller inte jäv är en fråga om kompetens. Kompetens som uppenbarligen saknats inom förvaltningen. Och som med stor sannolikhet saknas även inom andra förvaltningar. I detta bär kommunledningen ett stort ansvar.

Det finns slutsatser i rapporten som är oroväckande.

Och slutsatser som är mer än oroväckande.

Det är allvarligt att problematiken är kulturellt betingad, att det inte handlar om några enstaka fall. Det är också allvarligt att kunskapsnivån kring jävsfrågor varit så låg.

För det är precis som kommunchefen Kristina Sundin Jonsson säger i ett pressmeddelande: ”Kunskap om jävsfrågor är en viktig grund för förtroendet för offentlig sektor.”

Det i kombination med ett kommunalråd – Lorents Burman (S) – som säger sig vara besviken och förbannad (Norran 4/12 2020) borde vara en bra grogrund för bot och bättring. I mitten av februari ska kommunen presentera åtgärdsplanen.

Det må vara sin sak att nästan fyra av tio (37 procent) av de svarande upplever att det förekommer jäv inom deras enhet eller avdelning. Värre är att 39 procent av dessa upplever att ledningen inte agerar när det gäller jäv.

Lika skrämmande är att nästan sju av tio (68 procent) av de anställda inte vet vem de ska vända sig till vid misstänkt jäv.

Ljusen i mörkret är: Det finns ett stort engagemang bland de anställda när det gäller att motverka jäv. Både den politiska ledningen och kommunens topptjänstemän är medvetna om problemet – och att någonting behöver göras.

Nu handlar det om rätt insatser, tillräckligt omfattande insatser och insatser i rätt tid. Eller om EY konstaterar i sin rapport så behövs det obligatorisk och kontinuerlig utbildning i jävsfrågor för alla inställda inom Skellefteå kommun.

Det har sagts många, många gånger. Men det tål att upprepas. Skellefteå är inne i en förvandling. Lika snabb som den är omfattande. Minst tiotusen nya arbetstillfällen och en befolkningsökning på minst tiotusen personer till 2025.

Det ställer helt nya och betydligt större krav på både tjänstemannaledningen och på den politiska ledningen.

Det är svårt att veta hur Skellefteås blygsamma placering i Svenskt Näringslivs kommunrankning påverkar möjligheterna att nå målen. Precis på samma sätt är det svårt att veta hur mycket den här jävshistorien kommer att göra det.

Det är ingen hemlighet att det privata näringslivet rycker i många av de dugligaste kommunala tjänstemännen. Det är tjänster som behöver återbesättas. Dessutom behöver kommunen anställa fler i expansionens tidevarv.

Då gäller det att ha ett gott rykte, vara omtalad som en god och attraktiv arbetsgivare.

Det gäller för övrigt inte bara tjänstemännen utan all personal. Inte minst inom service- och vårdyrken.

När kommunens egen åtgärdsplan presenterats i mitten av februari väntar ett hårt arbete. Viktigt är det också.

Skellefteå har knappast råd med fler sådana här affärer. För det är, ännu en gång, precis som kommundirektören Kristina Jonsson Sundin konstaterar: Kunskap om jävsfrågor är en viktig grund för förtroendet för offentlig sektor.

Och det är precis vad Skellefteå behöver göra. Återupprätta förlorat förtroende. För kommunen och för kommunens offentliga sektor.