För en tid sedan anmÀldes en skolpolitiker i VÀrmland för krÀnkande beteende mot tvÄ lÀrare (SkolvÀrlden 14/11 2022).
Politikern, som ocksÄ Àr förÀlder till barn i den skola dÀr lÀrarna arbetar, har utsatt dem för glÄpord och hÄrd kritik för att slutligen ha försökt förmÄ rektorn att avskeda dem.
Situationen Àr lÄngt ifrÄn unik. PÄ senare Är har det blivit allt vanligare att lÀrare utsÀtts för trakasserier, pÄtryckningar och/eller krÀnkande sÀrbehandling i sin yrkesroll.
De som ligger bakom lÀrarmobbningen kan vara allt ifrÄn elever till förÀldrar, skolledning, eller som i fallet ovan, politiker. I takt med att lÀrarens status sjunkit tycks det ocksÄ ha blivit mer accepterat för mÀnniskor att uppföra sig illa mot dem som undervisar i skolan.
En undersökning, som LÀrarnas riksförbund gjorde 2019, visar att 16 procent av fackförbundets medlemmar upplever elever som mobbar och krÀnker lÀrare som ett arbetsmiljöproblem.
Det hot och det vÄld som drabbar lÀrare blir ocksÄ allt vÀrre. I undersökningen vittnar lÀrare om hur de blir slagna med tillhyggen eller knytnÀvar, hur elever kastar stolar, rivs, nyps, sparkar mot smalbenen och framför diverse grova muntliga hot.
Dessutom har digitaliseringen öppnat ytterligare en arena för att sprida krÀnkningar. Via mejl, eller pÄ sociala medier, hetsas det mot lÀrare och smygtagna filmer, som hÀnger ut enskilda pedagoger, blir publicerade.
FörÀldrar, som Àr missnöjda med sina barns betyg, eller andra delar av skolverksamheten, kÀnner sig ofta berÀttigade att framföra detta till barnets lÀrare pÄ ett allt annat Àn civiliserat sÀtt.
Samtidigt som den hÀr utvecklingen pÄgÄr saknar mÄnga skolor strategier för att hantera krÀnkningar och pÄtryckningar mot lÀrare.
Rektorer förvÀntas ta sitt arbetsgivaransvar, men fÄr svÄrt att agera eftersom det i hög grad saknas metoder för hur man bör arbeta förebyggande för att stÀrka lÀrarna och motverka att de utsÀtts för olika sorters hot, vÄld och krÀnkningar.
Sedan tre Är tillbaka pÄgÄr det ett forskningsprojekt vid Malmö universitet dÀr man i samarbete med Ätta skolor försöker hitta sÀtt att förhindra och hantera krÀnkningar och hot mot lÀrare.
Enligt forskaren Rebecka Cowen Forsell har projektet tvÄ syften. Ett Àr fÄ en djupare förstÄelse kring hur mobbning mot lÀrare uppstÄr och sprids. Det andra Àr att ta fram strategier som skolorna kan arbeta med i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
Att de mÀnniskor som Àr vÄrt lands kunskapsmÀssiga ryggrad, och som kÀmpar för att ge nÀsta generation de grundkunskaper den behöver, ska behöva stÄ ut med mobbning och trakasserier Àr helt oacceptabelt.
Redan nu rÄder lÀrarbrist pÄ mÄnga hÄll i landet och erfarna lÀrare överger yrket för att börja arbeta i branscher med bÀttre villkor och löner. Den situationen förbÀttras knappast av att risken för pÄtryckningar och mobbning ökar.
Det Àr utmÀrkt med forskningsprojekt som det i Malmö, som kan ge skolorna bÀttre verktyg för att arbeta förebyggande. Förhoppningsvis sprids metoderna över landet.
Samtidigt mÄste det Àven gÄ att markera tydligare mot sÄvÀl vuxna som barn som ger sig pÄ lÀrare.
Ingen pedagog ska behöva gÄ till arbetet med en klump i magen, kÀnna oro för att öppna mejlkorgen eller för fÄ att fÄ en stol i huvudet.