I någon mån är nästa hälsokris redan här

Om resistenta bakterier sprids kommer människor att dö av sjukdomar eller ingrepp som i dag är okomplicerade.

Ledare 30 oktober 2020 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Spridningen är alarmerande. Den går alldeles för snabbt på samtliga kontinenter.

Resultatet riskerar att bli miljoner dödsfall.

Nu krävs politisk handling, såväl som beteendeförändringar i befolkningen.

Nej, den beskrivningen från Världshälsoorganisationen (WHO) handlar inte om coronaviruset, utan om hotet från antibiotikaresistenta bakterier.

Det går knappast att överskatta värdet av antibiotika i dagens sjuk- och hälsovård.

Antibiotikabaserade preparat används inte bara för att behandla allvarliga bakterieinfektioner, som inte går att behandla på andra vis, utan också inom cancervården och för att minska risken för infektioner i samband med operationer.

Om resistenta bakterier sprids kommer människor att dö av sjukdomar eller ingrepp som i dag är okomplicerade. Mindre sår, en lunginflammation eller ett kejsarsnitt i samband med en förlossning riskerar att bli livshotande företeelser.

I någon mån är denna hälsokris redan här. I dag dör en halv miljon människor om året på grund av resistenta bakterier.

Antibiotikaresistensen smyger sig på, till skillnad från en pandemi. Men den kan komma att bli mycket värre än coronapandemin hittills varit i termer av dödsfall.

Enligt Läkare utan gränser beräknas resistensen om 30 år vara så spridd att den kommer att orsaka tio miljoner dödsfall om året. Det skulle i så fall innebära att 70 000 svenskar varje år skulle dö i onödan.

Siffran utgår från att världen inte hanterar utvecklingen på det sätt som behövs.

Möjligheter att stoppa antibiotikakrisen finns fortfarande, liksom åtgärder.

Sverige hör till de länder som tar frågan på stort allvar, och som har ett relativt lågt användande av antibiotika.

Men även Sverige kan bli bättre på att minska onödig antibiotikaanvändning, och på att öka kunskapen hos politiker, i sjukvården och i befolkningen.

Framför allt kan vi öka intensiteten i det internationella arbetet. Fler länder måste bli medvetna om allvaret och de potentiella konsekvenserna.

I det avseendet kan coronapandemin innebära en möjlighet. Världen har nu sett de sociala och ekonomiska konsekvenserna av en stor hälsokris.

Arbetet med smittskydd och stärkt hygien i sjukvården är prioriterade på ett annat sätt än tidigare.

Chansen finns att omsätta det senaste årets lärdomar i arbetet med att stoppa den hälsokris som ser ut att pågå betydligt längre än pandemin.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Patient dog på IVA • Behandling dröjde – Nu har IVO utrett händelsen

Patient dog på IVA • Behandling dröjde – Nu har IVO utrett händelsen

Två nyckelpersoner i Skellefteå kring kampen mot Skelleftesjukan • Leder studie med nytt läkemedel: ”Oerhört spännande att se effekten”

Två nyckelpersoner i Skellefteå kring kampen mot Skelleftesjukan • Leder studie med nytt läkemedel: ”Oerhört spännande att se effekten”

Åke en av tio Skelleftebor i ny studie • Testar nytt läkemedel mot Skelleftesjukan: ”Tror på att det kommer fullvärdigt botemedel”

Åke en av tio Skelleftebor i ny studie • Testar nytt läkemedel mot Skelleftesjukan: ”Tror på att det kommer fullvärdigt botemedel”

Norrans stora valintervju: Hans Brettschneider (MP) • Vill ha ny organisation i kommunen • Det tycker han är värdelöst • Irriterar sig på tröghet • "S är lite som Zlatan"

Norrans stora valintervju: Hans Brettschneider (MP) • Vill ha ny organisation i kommunen • Det tycker han är värdelöst • Irriterar sig på tröghet • "S är lite som Zlatan"

Så sprids apkoppor – smittskyddsläkaren förklarar

Så sprids apkoppor – smittskyddsläkaren förklarar
Visa fler