I Socialdemokraternas skuggbudget, den budget som partier i opposition lägger som alternativ till den sittande regeringens, finns ett förslag om en tillfällig bankskatt. Förslaget går ut på att en tillfällig skatt ska börja tas ut mot bankernas “övervinster”. Rent praktiskt ska en skatt läggas på bankernas räntenetto, alltså marginalen som banker har mellan kostnaden för inlåning och räntan de erbjuder för utlåning. Företrädare för partiet har hävdat att bankerna varit snabba att öka räntan på utlåningen i takt med att ränteläget förändrats, men att räntan de sedan erbjudit på sparkonton gått trögare att höja. Enligt Mikael Damberg, Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson, ska skatten sätta press på bankerna att sänka räntenettot. 

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar istället att förslaget helt enkelt inte är genomförbart inom den tänkta tidsramen. Enligt finansministern finns det dessutom en risk att den tilltänkta pressen på bankerna skulle utebli då de kommer kunna vältra över de ökade kostnaderna på kunderna. 

Viljan att “sätta press” är ett centralt begrepp i sammanhanget. Men det är också det som talar emot Socialdemokraternas förslag om en tillfällig bankskatt. 

Det finns nämligen bara en sak att göra om man effektivt vill sänka priset på en marknad. Istället för att tillfälligt spänna musklerna måste politiken se till att konkurrensen på bankmarknaden ökar. Det om något sätter press på bankerna. 

Finansinspektionens Bankbarometer från 2022 visade exempelvis att tre stora banker tillsammans har nästan sextio procent av bolånemarknaden och att svenska banker generellt har bättre lönsamhet än europeiska. 

Förslag för att öka konkurrensen på bankmarknaden har genom åren lyfts. 

Finansinspektionen har i sin rapport “Konsumentskyddsrapport 2022” exempelvis lyft att det bör bli billigare och vara mer rättvist när bankkunder vill lösa in sitt bolån i förtid. Att det är viktigt att de som vill säga upp sina bolån i förtid inte drabbas av omotiverat hög ränteskillnadsersättning. Det är något som de menar är viktigt för att öka konkurrensen på marknaden, detta då det kan vara ett hinder för den som har bunden ränta och som vill byta bank. Frågan om ränteskillnadsersättning har dessutom lyfts i en utredning som presenterats i dagarna. 

Konkurrensverket har lyft vikten av att den stora gruppen konsumenter röstar med fötterna. Att hushåll försöker få bättre bolåneränta genom att förhandla med sin bank eller byta bank. En aktivitet som lönar sig för såväl den enskilde som konkurrenssituationen i stort. Helt enkelt inte vara lika trogen till samma gamla bank i åratal. 

Likväl är det viktigt att förstå att höga kostnader för nya aktörer att etablera sig, regleringar och krav, kan vara ett filter för att hålla oseriösa aktörer borta från bankmarknaden, men i praktiken också försvårar för ny konkurrens att träda in på marknaden. Det är två värden som får vägas mot varandra. 

Ska bankernas vinster på sikt minska, kommer inte en tillfällig bankskatt göra så mycket på det stora hela. Istället behövs åtgärder som på riktigt, genom konkurrens, sätter press på bankerna.