Hellre fri företagsamhet än kommunala bolag

Antalet kommunala bolag har ökat i det tysta sedan 1970-talet. Det finns all anledning att syna och ifrågasätta den utvecklingen.

Ledare 21 juni 2022 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Få kommuner befinner sig på samma nivå som Göteborg.

Göteborg äger 71 bolag. En genomsnittlig svensk kommun äger sex.

Men antalet kommunala bolag har ökat stadigt sedan 1970-talet utan någon vidare debatt eller utredning.

I en rapport från SNS tittar nationalekonomen Andreas Bergh och statsvetaren Gissur Ó Erlingsson närmare på vad utvecklingen beror på och dess implikationer.

En förklaring till att det är lockande för kommuner att bolagisera verksamhet har enligt rapporten varit en önskan att göra effektiviseringsvinster. Något som internationella studier pekar på är möjligt. Åtminstone inom vissa verksamhetsområden.

Det är ett i grunden gott syfte. Mindre gott är att flera kommuner uttryckligen använder bolagsformen för skatteplanering. Årligen undanhåller kommunerna uppemot en miljard svenska kronor från staten genom den formen av upplägg.

Att man kan spara några kronor innebär dock inte att organisationsformen faktiskt är lämplig för verksamheten. Dessutom måste de upplevda vinsterna ställas mot de potentiella nackdelarna – och de är flera. Bergh och Erlingsson pekar på att kommunala bolag riskerar att snedvrida konkurrensen till nackdel för privata företag.

Insynen i kommunal verksamhet minskar också när den drivs i bolagsform. Dessutom har kommuner med ett stort antal kommunala bolag både högre kommunalskatt och högre uppfattad korruption än kommuner med ett mer modest ägande.

Slutligen finns det problematiska oklarheter kring de dubbla stolar som ofta uppstår när kommunpolitiker sitter i styrelsen för kommunala bolag. Ska de se till bolagets bästa? Kommunens bästa? Eller företräda sitt parti?

Svaren skiljer sig åt mellan politiker, och en tydlig skillnad i synsätt finns mellan vänsterpolitiker – som i högre grad säger sig företräda partiintresse – och politiker från partierna som står mer till höger.

Vilket synsätt som är rätt går att diskutera, men otydligheten är problematisk då den skapar oklara förväntningar och riskerar att försvåra styrelsearbetet.

Sammanfattningsvis är det lätt att hålla med om rapportförfattarnas slutsats: att det i en utredning behöver tas ett bredare grepp om kommunala bolag.

Men även med många obesvarade frågor finns det all anledning att vara tveksam när politiker vill leka entreprenörer. Särskilt när det sker inom områden långt ifrån kommunens kärnverksamhet, som kultur-, restaurang- eller hotellverksamhet.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Kommunen förlorade tålamodet: Det blir ny ledning för bolaget som gör Karlgårdsbron

Kommunen förlorade tålamodet: Det blir ny ledning för bolaget som gör Karlgårdsbron

Stor vindkraftspark vid Bygdsiljum godkänns: Inget veto från kommunen

Stor vindkraftspark vid Bygdsiljum godkänns: Inget veto från kommunen

95 nya lägenheter vid Kanalgatan: Bygget blir möjligt att göra • Protester från O´Learys hjälpte inte

95 nya lägenheter vid Kanalgatan: Bygget blir möjligt att göra • Protester från O´Learys hjälpte inte

Nytt bygglov för hyreshus i Kåge: 188 lägenheter kan göras

Nytt bygglov för hyreshus i Kåge: 188 lägenheter kan göras

Gågatan förlängs i Skellefteå: Ytterligare ett kvarter stängs av från biltrafik

Gågatan förlängs i Skellefteå: Ytterligare ett kvarter stängs av från biltrafik
Visa fler