Med en allt starkare väljaropinion i ryggen.

Liberalerna får 4,6 procent, och klättrar därmed över riksdagsspärren för första gången på två år, i Svensk väljaropinion, en sammanvägning av mätningar som Kantar Sifo gör för Sveriges Radio Ekot (5/7 2022). I juni landade Liberalerna på 3,5 procent.

Med ett allt större förtroende hos väljarna.

Enligt Novus junimätning av förtroendet för partiledarna har det ökat för Johan Pehrson. 18 procent av de 1 052 som svarat i undersökningen uppger sig ha stort eller mycket stort förtroende för Liberalernas nya partiledare. I mätningen i maj 11 procent.

Klättrade Johan Pehrson upp på scenen i Almedalsparken i Visby. För att för första gången tala i egenskap av partiledare.

Drygt 2 000 personer hade kommit för att lyssna. Det är en bra siffra. Inte minst med tanke på att Liberalerna så sent som i april verkade sjunga på sin svanesång. Men då steg Johan Pehrson in på scenen. Under sina knappt tre månader på partiledarposten har Liberalerna lyckats lyfta från bottensiffror på runt 2,5 procent i opinionsmätningar till en bit över riksdagsspärrens fyra.

Johan Pehrson presenterade sig själv, som ny på jobbet: ”Jag är socialliberal. Jag är örebroare. Jag är jurist, företagare, pappa och bonuspappa. Och jag är politiker. Det har jag varit ganska länge faktiskt.”

Allt som allt var det inget lysande tal som han höll. Med tanke på hans insatser i riksdagens partiledardebatter, som inhoppare för Nyamko Sabuni, företrädaren på partiledarposten, som saknade riksdagsplats, var det inte heller att vänta.

Avsaknaden av lysande retorik à la Ebba Busch (KD), sedan kan man tycka vad man vill om partiets politik, och en gryende statsmannamässighet à la Magdalena Andersson (S), har ersatts med mer eller mindre lyckade pappaskämt.

Och det tycks gå hem, så varför inte …

Han är killen vid grillen, som Liberala ungdomsförbundets vice ordförande Erik Berg uttryckte det.

Och efter att ha suttit och pratat politik med Johan Pehrson, under hans besök i Skellefteå, för några veckor sedan, är det inte svårt att konstatera: Det hade varit trevligt att grilla lite lax och marinerad fläskfilé med honom. En omskrivning för att Johan Pehrson har en öppenhet, en folklighet som många andra partiledare och politiker saknar.

Han känns genuin. Kanske är hans framgångsreceptet (vid grillen) inte svårare än så. Att vara genuin.

Talet?

Jo, han lovade att ta tag i utanförskapet, han lovade att bekämpa kriminaliteten, han lovade att arbeta för en grön omställning och så lanserade han ett nytt förslag om att under nästa mandatperiod satsa 2,5 miljarder kronor på tusen fler speciallärare.

Ett klokt förslag. Det är inte rimligt att så många elever som i dag lämnar grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Kan fler speciallärare hjälpa fler elever till fullständiga betyg, och därmed en bättre framtid, så är förslaget klokt.

Klok är också Liberalernas tillnyktringen vad gäller friskolepolitiken. Liberalerna vill förvisso bevara mångfalden, men man har också insett felen och bristerna i dagens regelverk. ”Friskolor är bra men regelverket behöver stramas upp”, sa Johan Pehrson.

Liberalerna vill ha en ny friskolereform, med ett nytt regelverk, för att kunna begränsa vinstuttaget. Friskolor ska kunna existera i olika driftsformer – stiftelser, ekonomiska föreningar och företag som tänker och agerar långsiktigt – men ska kontrolleras hårdare. Inga nya religiösa friskolor, och de existerande ska avskaffas. ”Religiös fostran, ja det måste ske på annat håll än i skolan”, som Pehrson sa. Kösystemet till friskolorna ska göras om.

Sedan är det svårt att låta bli att notera att Liberalerna fick ”rätt” både vad gäller kärnkraften och Nato.

För några veckor sedan aviserade regeringen en ”översyn av kärnkraftens regelverk”. Ett flertal företag har uttalat ett intresse för att investera i SMR och i ny kärnkraft, bland annat statliga Vattenfall. Och vad gäller Nato behövs det inga kommentarer.

Och över alltihopa så lyser om inte moder sol så i varje fall den liberala frihetstanken, frihetligheten och humaniteten. Gott så.

Uträknade i april, ”inräknade” i juni. Det svänger snabbt i politiken. Mycket kan hända fram till valdagen. Sälarna kan bli sjuka igen, som de blev 1988, när Miljöpartiet tog sig in i riksdagen. Självklart bildligt.

Liberalerna behövs i en framtida borgerlig regering. Där behövs det ett parti som vill kombinera marknadsekonomi och socialt ansvar, som vill ha stålhandske där det behövs och lovikkavante där det behövs. Det som definierar modern socialliberalism.