Här var det fullproppat med liberal skolpolitik

Liberalerna är ett kluvet parti när förhandlingsvinsterna i Tidöavtalet ska räknas. På skolområdet har de vunnit många segrar.

Nästan allt skolpolitiskt innehåll i Tidöavtalet är Liberalernas förtjänst.

Nästan allt skolpolitiskt innehåll i Tidöavtalet är Liberalernas förtjänst.

Foto: Henrik Montgomery/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-10-24 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett avtal har slutits.

Sverige har fått en ny regering.

I regeringsunderlaget – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – finns det nog inget parti som är så kluvet när det räknar sina förhandlingsvinster som Liberalerna.

Särskilt när det kommer till migration och rättspolitik har partiet tvingats svälja en del.

Samtidigt är det svårt att mena att partiet varit helt utan vinster. Tydligast är det liberala inflytandet i en av partiets stora hjärtefrågor: skolpolitiken. Merparten av punkterna i Tidöavtalet är hämtade från Liberalerna, som i stora drag fått igenom hela sin skolpolitik.

Det är inte bara en förhandlingsvinst för Liberalerna utan också en seger för Sveriges elever. Omskrivna läroplaner med ökat fokus på bland annat fakta och ämneskunskaper, samt en utökad timplan i grundskolan, lär gagna alla barn – och kunskapsresultaten.

De barn som kämpar i skolan ska få hjälp av fler speciallärare, lovskola, obligatorisk läxhjälp och fler ska ges möjlighet att få undervisning i mindre grupp. Samtidigt ska de barn som har lätt för sig ges möjlighet att växa med en satsning på fler spetsklasser.

Nyanlända elever ska mötas av en mer koncentrerad timplan, som skalar bort de mindre väsentliga ämnena till förmån för att hinna befästa kunskaper i de mest centrala. Som svenska.

Barn födda sent på året kommer att gynnas av ett system där det inte längre blir möjligt att ställa sitt barn i skolkö redan på BB, utan där det bara är möjligt att köa en kortare tid. Det kommer inte att spela någon roll när på året barnet är fött.

Elever i såväl städer som ute på landsbygden och i glesbygd kan dra nytta av en nationell norm för skolpeng.

Insatser för att motverka betygsinflation – däribland starkare normering efter nationella prov, och införandet av centralt rättade, digitala nationella prov – är också viktigt för att skapa ett robustare friskolesystem. Så även förslaget att nya friskolor inte ska få göra vinst direkt från start, eller vid ägarbyte. Detta för att uppmuntra långsiktigt ägande snarare än snabba klipp.

Kritiken mot friskolesektorn har bestått av lika delar rimligt ifrågasättande av faktiska problem som en ideologiskt driven kamp mot väderkvarnar. Att ett parti lyckats med att både fånga upp problemen, utan att samtidigt fokusera på den mindre rimliga kritiken, bäddar för en friskolereform som kan göra stor nytta.

Att skolor som inte sköter sig ska kunna sanktioneras eller beläggas med böter låter så självklart att det är svårt att förstå att det inte redan är en verklighet.

Det är ett mångsidigt skolpaket som berör en mångfald av problem som finns i den svenska skolan.

Att Liberalerna dessutom intar utbildningsdepartementet ger ytterligare visshet om att reformerna kommer att genomföras, i stället för att kollras bort i byråkratin av en minister från ett annat parti.

Tidöavtalet är långt ifrån felfritt, men det skolpolitiska innehållet är bland det starkare.

För det finns det bara ett parti som förtjänar att tackas: Liberalerna.