Johanna Schreiber är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Återigen sitter medborgarna beredda att logga in på sin digitala brevlåda, rusa ut till den fysiska, eller stampa otåligt vid postfacket. Frågan är densamma varje år: Vill Skatteverket att jag ska betala mer, eller får jag tillbaka en slant?
Pengar väcker alltid känslor. Glädjen i att få en oväntad intäkt, lättnaden i att få påfyllning i en skral hushållskassa. Stress, frustration och ilska över att behöva betala pengar man inte har. Människor agerar sällan rationellt när starka känslor väller fram i kroppen. Just därför är det lätt hänt att man svävar på moln över pengarna man kommer få tillbaka, eller bygger upp ilska eller stress över kvarskatten.
Deklarationerna skickas ut knappt två veckor innan deklarationstjänsten öppnar. Under den tiden bör alla svenskar lägga ett par timmar på att verkligen gå igenom den noggrant. Sedan 2011 har vi kunnat deklarera via våra mobiltelefoner, och förra året deklarerade 7 miljoner svenskar digitalt. En snabb blick på den förenklade uträkningen, sedan är det bara att vänta tills den går att signera med bank-id. Någon minut senare är deklarationen inskickad och klar. Förra året skickade hela 1,4 miljoner svenskar in sin deklaration första dagen (Dagens industri 28/2).
I svunna tider såg det annorlunda ut: människor satt hukade över pappersdeklarationer och nagelfor siffror. En del bad släkt eller vänner om hjälp med att förstå vad “grundavdrag”, “skattetabell” och “engångsbelopp” egentligen betydde. Förra året var det bara 450 000 svenskar som använde sin pappersdeklaration (TV4 3/3).
Det är snart tio år sedan Svenska Dagbladet gjorde en undersökning om hur många svenskar som struntade i att kontrollera sin deklaration. Nästan var femte, visade det sig då (SvD 1/4 -17). Dessutom uppgav en av experterna från Skatteverket som tidningen talade med att nästan en miljon av de deklarationer som lämnas in varje år är ofullständiga. Mycket kan ha hänt sedan dess, men det får nog ändå betraktas som troligt att fler digitala deklarationer innebär att färre läser igenom dem ordentligt.
Precis som varje år måste vi påminna oss om att skatteåterbäringen inte är en gåva. Det är en del av våra löner och kapitalinkomster som vi har lånat ut till staten med låg ränta. Alla har ett ansvar att se till att vi inte betalar vare sig mer eller mindre skatt än vad vi ska.