Gruvbrytning är ett globalt ansvar

Trots att Sverige besitter stora fyndigheter av både metaller och mineraler finns det bara tolv metallgruvor kvar i drift.

Ledare 7 november 2022 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Sverige har en lång historia av gruvbrytning.

Malmutvinningen från Falu gruva började sannolikt redan före 1000-talet. Sedan dess har det funnits uppemot 3 000 gruvor i landet.

I dag är behovet av metaller och mineraler större än någonsin.

De sällsynta jordartsmetallerna är helt nödvändiga för klimatomställningen. Men trots att Sverige besitter stora fyndigheter av både metaller och mineraler finns det bara tolv metallgruvor kvar i drift.

Kriget i Ukraina har tydliggjort hur riskabelt det är att göra sig beroende av auktoritära regimer för sin energiförsörjning.

I dag använder EU-länderna 30 procent av världens årliga tillgång till metaller och mineraler. Sällsynta jordartsmetaller används bland annat för att tillverka solceller, elbilar och annan grön teknik och kan därigenom bidra till att minska vårt klimatavtryck, samtidigt som vi slipper vara beroende av olja och gas från regimerna i Ryssland, Saudiarabien och Azerbajdzjan.

Men endast tre procent av metallerna och mineralerna bryts inom EU. Den stora majoriteten måste importeras från andra länder.

Det land som exporterar överlägset mest är Kina, som också kontrollerar 90 procent av värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller (Dagens Nyheter 29/10 2022). Återigen blir vi beroende av en diktatur som förtrycker sin befolkning.

Sverige har möjlighet att förändra detta. Sällsynta jordartsmetaller har hittats på flera platser.

På några håll har de redan börjat utvinnas. Bland annat har LKAB hittat fyndigheter i sina befintliga gruvor i norra Sverige och i gruvavfall som de kan återanvända. De flesta fyndigheterna ligger dock orörda kvar i marken i Bergslagen och i Småland.

I Norra Kärr nära Gränna finns en av de största fyndigheterna i Europa. Gruvbrytning här skulle kunna ge en välbehövlig skjuts till hela Europas klimatomställning.

Lokalt finns det en oro för de negativa effekterna som gruvbrytning kan ha på närmiljön. Samtidigt är Sveriges gruvor väsentligt mer miljövänliga än de som drivs av kinesiska bolag.

I somras rapporterade Dagens Nyheter (30/8 2022) att Kina stängt utvinningen på hemmaplan eftersom hanteringen var så smutsig.

I stället förlägger kineserna sina gruvor till en laglös del av Myanmar (även kallat Burma) där bolagen varken tar hänsyn till miljöaspekter, vattenrening eller en säker arbetsmiljö.

Om världen i stället använde metaller från ett land med den svenska miljölagstiftningen skulle både miljöpåverkan och det mänskliga lidandet minska drastiskt.

Nyligen presenterades den statliga utredningen ”En tryggad försörjning av metaller och mineral” (SOU 2022:56), som syftade till att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineraler.

En av de största utmaningarna för att få starta utvinning är att få medgivande från boende i området.

Men om Sverige ska kunna bryta beroendet av diktaturer, samtidigt som vi bidrar till att möjliggöra mer grön teknik för klimatet, är det viktigt att även de som bor i området tjänar på gruvbrytningen.

Att öka Sveriges brytning av metaller och mineraler borde stå högt upp på prioriteringsordningen för den nya näringsministern, kristdemokraten Ebba Busch.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa