Femtiotusen ukrainare fick skydd i Sverige 2022. Ytterligare 11 000 kom året efter och omkring 4 000 hittills i år. Antalet inskrivna ukrainska medborgare i mottagningssystemet är för närvarande drygt 39 000. Med andra ord: Var tredje ukrainsk flykting har lämnat Sverige.
Det är exceptionellt. Vårt land skiljer ut sig i europeisk jämförelse. Medan antalet ukrainska flyktingar ökar något på EU-nivå så minskar de i Sverige, och det rejält.
Vårt totala mottagande av ukrainare med stöd av EU:s massflyktsdirektiv är också mycket lågt. Snittet i EU är 9,4 per tusen invånare. Sveriges siffra är 3,6. Bara Italien, Grekland och Frankrike har tagit emot färre ukrainare i förhållande till befolkningen.
Sveriges snåla levnadsvillkor för ukrainare har fått många att åka härifrån och väldigt få nya att söka sig hit. Den som inte jobbar ska klara sig på högst 71 kronor per dag. Det tog ett och ett halvt år innan ukrainarna gavs bred möjlighet, men ingen garanterad rätt, att läsa SFI och 80 kommuner säger fortsatt nej till detta. Ukrainska flyktingar saknar också personnummer vilket gör livet i Sverige mycket komplicerat.
Situationen kommer glädjande nog snart att förbättras för många. Men det sker inte tack vare något svenskt politiskt beslut, utan beroende på EU och annan myndighetstolkning av befintlig lag.
För några veckor sedan beslutade EU att förlänga massflyktsdirektivet till 2026. Därmed var treårskravet för folkbokföring för personer med tillfälligt skydd uppfyllt, meddelade Skatteverket något överraskande. För den som haft ett sådant uppehållstillstånd i två år innebär direktivets förlängning att det är troligt att man kommer att vistas här i tre år, anser myndigheten.
Folkbokföringen löser de allra flesta av ukrainarnas problem. De får i princip samma rättigheter som andra bosatta i Sverige, däribland personnummer och rätt till det grundläggande sociala skyddsnätet i form av kommunernas ekonomiska bistånd.
De får även rätt till så kallade bosättningsbaserade förmåner som barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjningsstöd och assistansersättning. Här finns dock ett stort ”men” i form av tidöpartistiska idéer. Regeringen och SD anser inte att ukrainarna ska ha den sistnämnda gruppen av rättigheter.
Skatteverkets agerande har stökat till dessa planer i och med att många ukrainare hinner folkbokföras innan regeringens nya lagförslag blir lag. Och att ta tillbaka rättigheter förefaller orimligt.
Tidöpartiernas lösning är att i praktiken dela upp ukrainarna i tre grupper. Av de 39 000 personerna kan 26 400 (uppgift från SKR) folkbokföras före 1 november, då den nya lagen är tänkt att träda i kraft. De får fulla rättigheter. De som kommit till Sverige senare och folkbokförs från 1 november kommer inte ha rätt till de bosättningsbaserade förmånerna. En tredje grupp är ukrainare är de som anländer nu. De kommer inte kunna folkbokföras förrän de har varit i Sverige i ett år. Tidöpartierna sätter denna tidsgräns i sin nya lag.
Allt borde vara mycket lätt: Folkbokför alla ukrainare som får skydd under massflyktsdirektivet. Tidöpartierna gör annorlunda. De väljer fortsatt missunnsamhet, godtycke och splittring av en redan mycket utsatt grupp människor. Och de kallar denna politik stöd till krigets offer.