Det privata är politiskt.
Så löd 1970-talets slagord.
Det gäller kanske mer än någonsin under coronaårets mellandagar.
”Morgan Johansson handlade en liten vitvara”, löd exempelvis en rubrik i Aftonbladet (28/12 2020).
Socialminister Lena Hallengren (S) besökte butiker i Kalmar innan jul (Barometern 30/12 2020), statsminister Stefan Löfven (S) besökte en galleria dagen före julafton och finansminister Magdalena Andersson (S) har setts på en skiduthyrning i Sälen (Dagens Nyheter 30/12 2020).
Vad dessa toppolitiker gjort varierar i omdömeslöshet. Men det som sticker ut är inte handlingarna i sig utan hyckleriet.
När regeringen uppmanat folk att stanna hemma från julruschen och mellandagsrean, för att sedan själva traska runt i butikerna, spelar det ingen roll om ministrarna höll avstånd och spritade sina händer innan kassakön.
Förtroendet är skadat.
De med gott minne påpekar ibland att borgerliga ministrar avgått för mindre. Men avgångar sker inte för att misstagsmätaren stigit till en viss nivå utan för att det finns ett politiskt tryck som i kombination med ett skadat förtroende omöjliggör för en politiker att utföra sitt uppdrag.
Cecilia Stegö Chilò avgick inte för att hon glömt att betala tv-licensen utan för att hon valt att inte göra det, och för att hennes politiska fiender såg chansen att utöva varje påtryckningsmetod till sitt förfogande.
Det trycket saknas nu eftersom den som följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer till punkt och pricka ska kasta första stenen.
Häromdagen uppdagades att den moderate riksdagsledamoten Hans Wallmark åkte till Las Palmas över jul, där han sprang på MSB:s generaldirektör Dan Eliasson (Expressen 3/1 2021). Nyamko Sabuni (L) och Ebba Busch (KD) har tidigare fått kritik för privata angelägenheter under coronahösten. Till och med Sverigedemokraterna verkar ligga lågt efter att partiledaren Jimmie Åkesson kommit förkyld till en partiledardebatt i september.
Att oppositionen tassar förändrar dock inte faktumet att viktiga frågor fortfarande måste besvaras.
Menar statsministern att butiksbesök i den värsta julruschen är okej eftersom hans besök var planerat? Ser han inte allvaret i att ministrar besöker mellandagsreor som regeringen uttryckligen avrått ifrån?
Vad har dessa ministrars agerande inneburit för förtroendet för den svenska coronastrategin?
Ett försök att besvara det behövs innan några fler rekommendationer och varningar utfärdas.