I mitten pĂ„ februari rusade priset pĂ„ utslĂ€ppsrĂ€tter inom EU:s sĂ„ kallade utslĂ€ppshandel, EU ETS. Att slĂ€ppa ut ett ton koldioxid kostade dĂ„ runt 90 euro, jĂ€mfört med dryga 40 euro ett Ă„r tidigare. Sedan dess har priserna sjunkit tillbaka nĂ„got men Ă€r fortfarande betydligt högre Ă€n i fjol. Ăkad efterfrĂ„gan Ă€r en förklaring. MĂ„nga företag Ă„terstartar sina verksamhet för full maskin efter coronapandemin. En gasmarknad som delvis hĂ„llits gisslan av Rysslands president Vladimir Putin har fĂ„tt kolkraftverk att Ă„terstarta; nĂ€r dessa tar utslĂ€ppsrĂ€tter i ansprĂ„k stiger priset. Politisk reform och skĂ€rpningar av utslĂ€ppshandeln spelar ocksĂ„ roll. Höga klimatambitioner gĂ„r hand i hand med höga utslĂ€ppspriser.
PÄ sÄ sÀtt Àr de höga priserna en bra sak, och sjÀlva tanken med utslÀppshandeln. NÀr kostnaden för utslÀppsrÀtterna stiger gÄr upp tvingas företag stÀlla om och hitta mer klimatsmarta sÀtt att bedriva sin verksamhet.
Men vissa branscher tar lÀngre tid och Àr svÄrare att stÀlla om. Bönder kan inte över en natt byta till batteridrivna traktorer och containerfartyg har Àn sÄ lÀnge inget klimatneutralt brÀnsle att byta till. I mÄnga sammanhang leder de höga utslÀppspriserna enbart till snabbt ökade kostnader som antingen resulterar i högre konsumentpriser eller nedskalad verksamhet.
Det Àr ocksÄ dÀrför som en oro börjat vÀxa fram kring EU:s utslÀppshandel. Priserna pÄ el och drivmedel har redan varit skyhöga i vinter över praktiskt taget hela Europa. Om den utvecklingen fortsÀtter och dessutom kompletteras av höjda matpriser i spÄren av kriget i Ukraina blir utslÀppspriserna politiskt kÀnsliga. NÀr utslÀppshandeln dessutom ska utökas till att ocksÄ omfatta exempelvis vÀgtransporter och bostÀder Àr risken uppenbar att motstÄndare till systemet ser chansen att underminera det.
Men EU ETS mĂ„ste försvaras. UtslĂ€ppshandeln Ă€r EU:s absolut viktigaste styrmedel i klimatfrĂ„gor, och kan inte enkelt ersĂ€ttas av nĂ„gon gemensam koldioxidbeskattning eller andra motsvarande Ă„tgĂ€rder. Systemet syftar till att göra utslĂ€ppsminskningar sĂ„ billiga som möjligt, och det har fungerat. Som John Hassler, professor i nationalekonomi med fokus pĂ„ klimat skrev i DN nyligen (23/2) innebĂ€r ett utökat handelssystem ocksĂ„ att ineffektiva nationella styrmedel â som Sveriges bonus malus-system â kan fasas ut.
Politiker som vill kompensera företag eller konsument för höga utslÀppspriser kan göra det. Men en utslÀppshandel som försvagas av politisk klÄfingrighet riskerar att bli ett allvarligt slag mot klimatomstÀllningen.