Staten behöver trÀda in med stabila finansiella förutsÀttningar och borga för ett mer professionsstyrt skolvÀsende dÀr alla elever ges rÀtt till likvÀrdig utbildning.
SÄ skriver LÀrarförbundets ordförande Johanna Jaara à strand pÄ DN Debatt (27/8 2020).
LÀrarförbundet har tidigare stÀllt sig skeptiskt till att ta bort det kommunala huvudmannaskapet.
Men byter nu stÄndpunkt i frÄgan.
De argument som framförs för ett ökat statligt inflytande i skolan har varit aktuella i tiotals Är.
Kommunerna klarar inte av att finansiera skolan. LikvÀrdigheten blir lidande under kommunalt ledarskap. LÀrares kompetensutveckling har blivit eftersatt.
Ett Äterförstatligande av skolan var lÀnge en paradfrÄga för Liberalernas förre partiledare, utbildningsminister Jan Björklund. Under Ären med Alliansen stötte han emellertid pÄ patrull i frÄgan frÄn bÄde Moderaterna och Centerpartiet.
I januariavtalet lyckades han dock fĂ„ in den nĂ„got luddiga formuleringen: âEtt beslutsunderlag som kan skapa förutsĂ€ttningar för statligt huvudmannaskap för skolan [ska] tas fram.â
Att Liberalerna nu har bÄde LÀrarförbundet och (sedan lÀnge) LÀrarnas Riksförbund i ryggen nÀr frÄgan ska förhandlas Àr sjÀlvfallet av stor vikt för utgÄngen och bÄdar vÀl för framtiden för svensk skola.
Hur kommunaliseringen av skolan har misslyckats Ă€r mycket vĂ€ldokumenterad. Exempelvis var en statlig utredning frĂ„n 2014 â âStaten fĂ„r inte abdikera: om kommunaliseringen av den svenska skolanâ â som utredde just kommunaliseringens effekter inte nĂ„dig i sin kritik mot reformen.
Enligt utredningen klarade mÄnga kommuner inte av att implementera det nya ansvaret som det var tÀnkt.
Man lyckades inte fÄ pÄ plats fungerande styr- och kontrollsystem och mÄnga kommuners skolplaner saknade koppling mellan mÄl och resurser. Man förmÄdde heller inte att prioritera.
DÀrtill skapade reformen möjlighet för kommunerna att spara pÄ skolan.
En möjlighet som mĂ„nga kommuner tog tillvara â pĂ„ elevernas bekostnad.
DÀrtill visar utredningen att kommunaliseringen har varit en starkt bidragande orsak till svenska elevers dalande studieresultat i matematik, lÀsförstÄelse och naturvetenskap de senaste 30 Ären eftersom kommunerna inte kunde bÀra det ansvar de hade tilldelats av staten.
Utredningen kom ocksÄ fram till att situationen för lÀrare kraftigt försÀmrats. Löneutvecklingen har avtagit, inflytandet över det egna arbetet har minskat och den administrativa bördan och arbetsbördan har överlag ökat.
Det har i sin tur bidragit till att lÀraryrkets status har sjunkit och att högpresterande studenter inte lÀngre söker sig till lÀraryrket.
Naturligtvis beror inte alla problem i den svenska skolan pÄ kommunaliseringen. Men sammanfattningsvis talar övervÀgande skÀl för att reformen var ett misstag som politikerna nu mÄste rÀtta till.
Mycket har hÀnt i skolan sedan utredningen om kommunaliseringens effekter genomfördes. Svenska elevers studieresultat har börjat vÀnda uppÄt.
Samtidigt behövs mer för att den svenska skolan ska kunna sÀkra och bibehÄlla Sveriges konkurrenskraft.
Det ska inte Centerpartiets och Socialdemokraternas ideologiska lÄsningar tillÄtas stÄ i vÀgen för.