Flera skäl att återförstatliga skolan

Att Liberalerna har både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i ryggen bådar väl för framtiden för svensk skola.

Jan Björklund var under sin tid som utbildningsminister en hängiven förespråkare för att återförstatliga den svenska skolan.

Jan Björklund var under sin tid som utbildningsminister en hängiven förespråkare för att återförstatliga den svenska skolan.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledare2020-09-07 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Staten behöver träda in med stabila finansiella förutsättningar och borga för ett mer professionsstyrt skolväsende där alla elever ges rätt till likvärdig utbildning.

Så skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på DN Debatt (27/8 2020).

Lärarförbundet har tidigare ställt sig skeptiskt till att ta bort det kommunala huvudmannaskapet.

Men byter nu ståndpunkt i frågan.

De argument som framförs för ett ökat statligt inflytande i skolan har varit aktuella i tiotals år.

Kommunerna klarar inte av att finansiera skolan. Likvärdigheten blir lidande under kommunalt ledarskap. Lärares kompetensutveckling har blivit eftersatt.

Ett återförstatligande av skolan var länge en paradfråga för Liberalernas förre partiledare, utbildningsminister Jan Björklund. Under åren med Alliansen stötte han emellertid på patrull i frågan från både Moderaterna och Centerpartiet.

I januariavtalet lyckades han dock få in den något luddiga formuleringen: ”Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan [ska] tas fram.”

Att Liberalerna nu har både Lärarförbundet och (sedan länge) Lärarnas Riksförbund i ryggen när frågan ska förhandlas är självfallet av stor vikt för utgången och bådar väl för framtiden för svensk skola.

Hur kommunaliseringen av skolan har misslyckats är mycket väldokumenterad. Exempelvis var en statlig utredning från 2014 – ”Staten får inte abdikera: om kommunaliseringen av den svenska skolan” – som utredde just kommunaliseringens effekter inte nådig i sin kritik mot reformen.

Enligt utredningen klarade många kommuner inte av att implementera det nya ansvaret som det var tänkt.

Man lyckades inte få på plats fungerande styr- och kontrollsystem och många kommuners skolplaner saknade koppling mellan mål och resurser. Man förmådde heller inte att prioritera.

Därtill skapade reformen möjlighet för kommunerna att spara på skolan.

En möjlighet som många kommuner tog tillvara – på elevernas bekostnad.

Därtill visar utredningen att kommunaliseringen har varit en starkt bidragande orsak till svenska elevers dalande studieresultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap de senaste 30 åren eftersom kommunerna inte kunde bära det ansvar de hade tilldelats av staten.

Utredningen kom också fram till att situationen för lärare kraftigt försämrats. Löneutvecklingen har avtagit, inflytandet över det egna arbetet har minskat och den administrativa bördan och arbetsbördan har överlag ökat.

Det har i sin tur bidragit till att läraryrkets status har sjunkit och att högpresterande studenter inte längre söker sig till läraryrket.

Naturligtvis beror inte alla problem i den svenska skolan på kommunaliseringen. Men sammanfattningsvis talar övervägande skäl för att reformen var ett misstag som politikerna nu måste rätta till.

Mycket har hänt i skolan sedan utredningen om kommunaliseringens effekter genomfördes. Svenska elevers studieresultat har börjat vända uppåt.

Samtidigt behövs mer för att den svenska skolan ska kunna säkra och bibehålla Sveriges konkurrenskraft.

Det ska inte Centerpartiets och Socialdemokraternas ideologiska låsningar tillåtas stå i vägen för.