Det handlar om minuter, ibland sekunder.

Samtidigt som ambulanspersonalen sällan vet vad som väntar dem på olycksplatsen, när de kommer fram till sjukdomsfallet. Lika plötsligt som oväntat kan de hamna i en situation där de utsätts för hot och våld.

För att generalisera: stora städer, stora problem. De allvarligaste händelserna rapporteras till Arbetsmiljöverket. Mellan 2016 och 2021 har det nationellt skett en fördubbling av antalet anmälningar. Uppgången kopplas delvis till coronapandemin.

Därmed inte sagt att Västerbotten är utan problem. Hot förekommer, men relativt sällan, våld är tack och lov sällsynt. Men det är som Jani Sundqvist, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Västerbotten, säger: Förmodligen är mörkertalet betydande. Allt anmäls inte.

De större städernas problem är inte sällan kopplade till gängkriminaliteten. I Västerbotten i allmänhet, på dess landsbygd i synnerhet, ser problembilden annorlunda ut. Här är de långa avstånden en faktor som måste tas med i beräkningen.

Händer det någonting ute på larm kan ambulanspersonalen sällan räkna med att polisen snabbt kan vara på plats. Det gör att osäkerheten ökar. När alkohol och droger, inte minst centralstimulerande droger, är inblandade kan situationen snabbt förvärras.

Hur kan ambulanspersonalens arbetsmiljö bli säkrare, bättre?

Fackförbunden Alarm-ambulans, RAS och Vårdförbundet vill att adresser där det skett tidigare våldshändelser och hot ska bli kända för ambulanspersonalen innan de åker ut på larm. Så kallad flaggning. Det skulle också ge SOS Alarm möjlighet att skicka ut polis samtidigt.

Tanken med flaggning är god, men inte färdigtänkt. Det är inte adressen i sig som utgör hotet, det är personerna som befinner sig där.

Hur det rent praktiskt ska lösas är oklart, men visst borde det vara mer effektivt att flagga individerna.

Någon form av flaggning, antingen på individ- eller adressnivå, hade naturligtvis varit bra ur arbetsmiljösynpunkt. Ju mer ambulanspersonalen vet om utryckningen desto bättre år det.

Men för att flaggning ska kunna ske behövs det en lagändring. Enligt dataskyddsförordningen GDPR är det nämligen olagligt att föra register med känsliga personuppgifter utan rättslig grund, vilket polisen får göra.

Men visst hade det varit logiskt att även SOS Alarm ges möjlighet att föra register över personer/adresser kopplade till tidigare incidenter.

Som det är nu kan ambulansen skickas till en adress där någon tidigare knivhuggit ambulanspersonal – och som i värsta fall har planer på att göra det igen. Och detta utan att ambulanspersonalen känner till hotbilden.

SVT Nyheter Stockholm har gått igenom årets inrapporterade avvikelserapporten i Region Stockholm. Ambulanspersonal har misshandlats, jagats med vapen eller blivit knivskurna. Varje vecka görs i genomsnitt drygt en anmälan där ambulanspersonal blivit utsatt för hot eller våld vid utryckning.

Så illa ser det inte ut i Västerbotten. Här har gängkriminaliteten ännu inte slagit rot. Men förr eller senare är problemen här – och då gäller det att vara förberedd. Att flagga farliga adresser/farliga personer hade varit en bra start.

Även om ambulanspersonalen vittnar om ökat samhällsvåld och en allt tuffare arbetsmiljö måste de kunna göra sitt jobb, utföra sina arbetsuppgifter utan att behöva känna rädsla för att utsättas för hot och våld.

Det är nya tider nu. Samhället måste anpassa sig till dessa vare sig man vill det eller inte.