Feltänk att akademisera gymnasiets alla program

Om man vill att fler unga ska bli rörmokare är det fel att göra utbildningen högskoleförberedande.

Ledare 22 april 2022 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

För inte särskilt länge sedan (6/4 2022) röstade riksdagen igenom ett regeringsförslag om att göra alla gymnasiets yrkesprogram högskoleförberedande.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) har tidigare uttryckt att reformen behövs för att kunna tillgodose svenska företags behov av kompetensförsörjning.

Det råder i dag en akut brist på gymnasialt utbildad arbetskraft som elektriker, rörmokare och barnskötare. Genom att införa grundläggande högskolebehörighet är tanken att de yrkesförberedande programmen ska göras mer attraktiva.

På liknande sätt resonerar flera av de organisationer som lobbat för nyordningen.

Caj Louma, chef för kompetensförsörjning hos branschorganisationen Transportföretagen, menar att ”automatisk högskolebehörighet stärker yrkesutbildningarnas status och därmed deras attraktionskraft.” Organisationen Företagarna menar att ”beslutet ger en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär stora möjligheter, på både kort och lång sikt.”

Ett av de partier som röstade emot att yrkesprogrammen även ska vara högskoleförberedande var Liberalerna.

Det var klokt. De resonemang som bland annat regeringen, Moderaterna och delar av näringslivet för – och som ligger bakom nyordningen – är ingenting annat än ett gigantiskt feltänk. Det är just den destruktiva idén om att akademisk kompetens alltid är mer värdefull, som försatt landet i den hopplösa situation vi befinner oss i.

Sverige har i dag en omfattande överutbildning. Antalet högskoleutbildade har ökat långt mer än de faktiska kraven i arbetslivet. Företag och myndigheter kräver ofta tre års högskoleutbildning för tjänster som tidigare gick utmärkt att ansvara för om man hade gått ut gymnasiet.

För den enskilde innebär det onödig skuldsättning.

För samhället handlar det om ett omfattande slöseri med skattemedel.

Det är alltså den utvecklingen som de partier som röstade ja vill fortsätta driva.

Dessutom kommer nyordningen att skrämma bort eller slå ut många av de elever som verkligen vill gå yrkesprogram, men som inte är intresserade av att läsa svenska och engelska på den nivå som krävs för att gå vidare till högre studier.

Visserligen ska det gå att välja bort vissa kurser på de nya yrkesprogrammen. Men signalen samhället skickar är att alla som gör det, och inte läser ett fullt program, är lite sämre.

Redan i dag finns det möjlighet för alla som läser yrkesprogram att lägga till högskoleförberedande kurser. Vilket är betydligt bättre. Man kan dessutom läsa in behörighet efteråt.

Människor är bra på olika saker och har olika intressen.

Alla (de flesta i varje fall) yrken behövs och är lika viktiga. Vill man öka intresset för att plugga till rörmokare eller elektriker är det rimligtvis bättre att lyfta fram vilka karriär- och löneutvecklingsmöjligheter som finns för duktiga hantverkare i stället för trycka in högskoleförberedande kurser i yrkesprogram.

Eller varför inte börja med att prioritera att fler unga går ut grundskolan med fullständiga betyg och sedan klarar gymnasieskolan?


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa