I förra veckan (15/9 2022) röstade EU-parlamentet igenom en resolution om att Ungern inte längre ska betraktas som en fullvärdig demokrati utan som en ”hybridregim med parlamentariskt envälde”.

I söndags (18/9 2022) meddelade EU-kommissionen att den rekommenderar att EU-stöd på motsvarande 7,5 miljarder euro – nästan 81 miljarder svenska kronor – dras in. För ett av unionens fattigaste länder skulle det innebära en kännbar markering.

Ungerns demokratiproblem hänförs enligt EU-kommissionen till ”allvarliga brister när det gäller offentlig upphandling, intressekonflikter och korruption i landet, samt brister i att utreda och lagföra på dessa områden”.

Problemen är kända sedan länge. Landet har haft gott om tid på sig att agera – utan att göra det på ett tillfredsställande sätt.

Det har är första gången som EU:s sanktionssystem mot länder, som inte uppfyller sina åtaganden, kommer till den här punkten. I fallet Ungern är det inte en dag för tidigt.

Det finns emellertid hinder på vägen. Förslaget kräver kvalificerad majoritet i EU-rådet och fyra länder kan tillsammans lägga in veto mot förslaget. Den så kallade Visegradgruppen – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – använder ofta denna möjlighet när intresset är gemensamt länderna emellan, vilket de bland annat gjort som svar på EU:s försök att lägga fram ett gemensamt asylsystem.

Polen som själva är under EU:s lupp för bristande demokrati verkar också luta mot att inte ställa sig bakom förslaget. Premiärminister Mateusz Morawiecki gick under söndagen (18/9 2022) ut i polsk TV med ett uttalande om att Polen kommer att motsätta sig att EU ”illegalt” drar in subventioner till medlemsstater. Det är också än så länge oklart hur många andra medlemsstater ställer sig till förslaget.

Att EU lyckas markera mot Ungerns attacker på demokratin är av yttersta vikt. I längden är det en fråga om den demokratiska pelarens materiella existens, och om unionens trovärdighet som en gemenskap för demokratier och enbart demokratier.

Ungern fullföljer inte sina åtaganden om att värna EU:s gemensamma kärnvärden, utan betraktar EU som en bekväm bidragskran. Tillåts det fortsätta undergrävs EU:s legitimitet.

Nästa år tar Sverige över ordförandeklubban i EU-rådet. Rysslands aggressionskrig och energikrisen kommer med all sannolikhet att stå högst upp på agendan, men frågorna om medlemsstaternas demokratiska mående får inte hamna i skymundan.

EU ska inte lämna fältet fritt för länder som undertrycker demokratin.