Ett rimligt krav att kläderna ska vara hela och rena

Skolinspektionen bör fundera kring för- och nackdelar vad gäller tydliga och väl genomtänkta klädkoder.

I Polen måste eleverna bära skoluniform. I Sverige borde de skolor som vill ha väl genomtänkta klädkoder få ha sådana.

I Polen måste eleverna bära skoluniform. I Sverige borde de skolor som vill ha väl genomtänkta klädkoder få ha sådana.

Foto: Wojtek Radwanski/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-12-09 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Substantivet skoluniform får många att tänka på väldrillade kinesiska elever som i enhetlig klädsel marscherar in i klassrummet. Gärna sjungande en klämkäck hyllningssång till kommunistpartiet och dess ordförande Xi Jinping.

Något sådant ska vi inte ha i Sverige. Det torde de allra flesta vara överens om.

Däremot finns det en rad goda skäl att diskutera klädregler i skolan. Tillåta en klädkod i de skolor som vill ha en sådan. Hela samhället vimlar ju av klädkoder, officiella och inofficiella. Så varför inte i skolan?

Dessutom kan de föräldrar som inte vill att deras barn ska gå i en skola med klädkoder välja en annan. Sedan 1990-talet finns det i Sverige ett fritt skolval som genom skolpengen ska göra det möjligt att välja skola oavsett plånbokens tjocklek.

Det här är en fråga som dyker upp med ojämna mellanrum.

Hösten 2017 konstaterade Skolinspektionen att krav på skoluniform strider mot skollagen och krävde att friskolan Nordic International School Norrköping, som ville förstärka den internationella profilen på skolan med specifika skolkläder, ändrade sina regler.

I höst har klädesfrågan i skolan åter hamnat på dagordningen. Den här gången handlade det inte om skoluniform utan om en klädkod på några av de friskolor som drivs av IES, Internationella engelska skolan.

I Skellefteå går 418 elever (2021) på Internationella engelska skolan.

Det finns skolor inom IES-koncernen som infört en klädkod. De skolorna har funnits länge. I den uppmanas eleverna att bära kläder som är hela och rena och som inte stör undervisningen. Det är ett högst rimligt krav.

Skolans uppgift är att – naturligtvis tillsammans med föräldrarna – förbereda eleverna inför det arbetsliv som komma skall. Och ser man skolan som en arbetsplats – vilket Internationella engelska skolan gör – så är det befogat med klädregler.

Det är ju så det ser ut i arbetslivet. Du klär dig efter jobbet, efter arbetsplatsens skrivna eller oskrivna regler. Det handlar om att visa respekt för dem man träffar i jobbet. Men det handlar också om rent säkerhetsmässiga skäl. Ska du gjuta en betongplatta kommer du knappast till jobbet i slips, skjorta, kostym och lågskor.

Utifrån det resonemanget borde inte en gemensam skolklädkod vara speciellt kontroversiellt eller uppseendeväckande.

Men uppenbarligen är den det. Så kontroversiell och uppseendeväckande att Skolinspektionen beslutat att IES måste riva upp sin klädkod eftersom den ”inskränker elevernas frihet”.

Skolan måste, enligt myndigheten, upphöra med ordningsregler som begränsar elevernas val av klädsel. Senast den 27 januari nästa år ska Internationella engelska skolans skolor visa att de slutat med klädreglerna.

Det är alltså, enligt Skolinspektionen, upprörande att unga killar inte får visa vilket klädmärke på kalsongerna de har, att unga flickor inte får ha djupa urringningar och kortkorta, snäva kjolar.

Detta i en tid, i en värld, där sexualiseringen, framför allt av unga flickor, stadigt kryper ner i åldrarna. Många lär känna sig tvingade att klä sig utmanande för att synas.

Sedan går det alltid att diskutera längden på kjolarna och hur djup en urringning får vara. Budskapet på tröjorna och att visa märket på kalsongerna. Men det är en helt annan sak.

Det är precis som Malin Lernfelt, snart ny chef på Liberala Nyhetsbyrån, skriver i en ledare: ”Att möjliggöra för de skolor som vill skapa en fristad från detta, till en plats där reglerna är tydliga, där studierna och kunskapen är i fokus och jakten på ytlig bekräftelse inte tillåts ta över, skulle gynna alla. Friheten att leva ut varje del av det personliga uttrycket försvinner ju heller inte för de barn som skulle gå i en sådan skola, men det blir precis som för vuxna något man kan fokusera på under sin fritid.”

Man kan koka ner klädkodens fördelar i två huvudspår.

Det första: Skolan ska inte enbart förmedla teoretiska kunskaper utan även insikter i hur arbetslivet fungerar, vad som i framtiden förväntas av eleverna. Däri ingår till exempel att bära kläder som är hela och rena.

Det andra: Att tjejer och killar inte ska behöva känna att de måste klä sig utmanande för att synas och för att få bekräftelse.

Självklart ska Skolinspektionen slå ner på de skolor som går till överdrift vad gäller klädkoder. Sådana skolor finns.

Däremot är det dags för myndigheten att fundera kring för- och nackdelar vad gäller väl genomtänkta klädkoder. Fördelarna är långt fler.