Höj brytpunkten för statlig inkomstskatt och sänk skatten på arbete.
En mer enhetlig kapitalskatt, med lägre satser på vissa inkomster, men högre på utdelning via fåmansbolag, gör Sverige mer konkurrenskraftigt. Det minskar även incitamenten att omvandla lön till utdelning via de så kallade 3:12-reglerna.
På lägre kapitalskatt följer lägre ränteavdrag. Men samtidigt sänks fastighetsskatten medan taket för skatten tas bort. En del får betala högre fastighetsskatt, men lägre skatt på arbete och kapital dämpar smällen för de allra flesta.
Det var en bred salva som ekonomen Klas Eklund från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi levererade.
Rapporten ska utgöra bottenplatta för partiernas vidare diskussion om Januariavtalets punkt om att reformera skattesystemet.
Mycket går i samma anda som Finanspolitiska rådets skiss för ett mer effektivt skattesystem, som kom i juni.
Och översynen av fastighetsskatten liknar vad professor Lars Calmfors ofta framför: Det måste ses som en del av en helhet där syftet är att sänka skattetrycket som sådant.
Det är klokt. Människor är inte bara bostadsägare utan samtidigt löntagare, aktiesparare och konsumenter av livsmedel, kläder och bränsle.
Klas Eklunds förslag är gedigna och präglas av en tydlig kompromissvilja.
En del skatter höjs och andra sänks för att, som Klas Eklund beskriver det på DN Debatt (6/11 2020), låta människor behålla mer av det de arbetar ihop och få mer frihet att välja vad de vill konsumera.
Det är få politiker emot.
Det är också regeln inom skatteforskning: De bästa skatterna snedvrider beteenden så lite som möjligt.
Som Klas Eklund framhåller är det ologiskt att tandkräm har dubbelt så hög moms som geléråttor, och att dansband betalar högre moms än en orkester.
På ett sätt har Sverige redan i dag ett bra momssystem. Enligt den europeiska tankesmedjan CASE uppgick Sveriges så kallade momsfel till 0,7 procent, eller drygt tre miljarder kronor 2018.
Det betyder att i princip all moms som lagen föreskriver ska betalas in faktiskt blir inbetald.
Felet är lägst i Europa där snittet är elva procent.
Men ur ett annat perspektiv ligger vi, internationellt sett, sämre till. Vår momsbas är relativt smal.
Vi beskattar 52 procent av den teoretiska skattebasen. EU-snittet ligger på 56. Nya Zeeland, ett internationellt föredöme, täcker 97 procent av varorna. En bredare bas ger lägre skatt och bibehållna skatteintäkter. Vem är emot det?
I Januariavtalet skrevs in att en omfattande skattereform ska till. Men ingen gedigen utredning har tillsatts.
Det är justeringar, bra förvisso, för mikroföretagande, entreprenörskap och personaloptioner, som i stället blivit utredda.
Men som Klas Eklund klargör saknas helhetsbilden.
Sverige har fortfarande ett lapptäcke till skattesystem med många godtyckliga avvikelser och – likt 1970-talets märkligheter – avdrag som ska kompensera för höga skattenivåer.
Dags att ta ett helhetsgrepp.