Ett digitaliserat samhälle behöver digital beredskap

Såväl politiska satsningar som ansvarstagande från enskilda kommer att krävas för att stärka svensk cybersäkerhet.

Beroende av digitala tjänster och verktyg riskerar att göra Sverige sårbart i tider av kris och krig.

Beroende av digitala tjänster och verktyg riskerar att göra Sverige sårbart i tider av kris och krig.

Foto: Gustav Sjöholm/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-03-15 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Rysslands invasion av Ukraina innebär höjd beredskap för svensk och europeisk cybersäkerhet.

I ljuset av det är beskedet från det informella mötet mellan EU:s digitaliseringsministrar välkommet.

Man kom överens om två gemensamma deklarationer, där den ena riktade in sig på stärkt cybersäkerhet i unionen genom bland annat ökat operativt samarbete. Att demokratiska stater kan samarbeta och lära av varandra kommer att bidra till att bygga upp en god digital beredskap.

Men Sverige har också egna utmaningar att ta itu med. Trots en lång tradition av att vilja ligga i framkant vad gäller digitalisering, med omfattande satsningar och strategier för att påskynda utvecklingen, har arbetet med cybersäkerhet inte fått lika stor uppmärksamhet.

I en debattartikel i Dagens Nyheter (14/3 2022), signerad företrädare för organisationen Sweden ICT, påpekas hur den diskrepansen syns i internationella mätningar. Sverige hamnar nära toppen i såväl världen som i Europa när det gäller digital kompetens i befolkningen och tillgänglighet till uppkoppling, men halkar ner till medelmåttiga positioner när det gäller cybersäkerhet.

Den kombinationen skapar en ökad sårbarhet. I takt med att beroende av olika digitala system och verktyg växer, växer också de potentiella problemen det skulle innebära att systemen slås ut.

IT-attacken mot Coops kassasystem i fjol, som ledde till att butiker i hela landet hölls stängda, visade tydligt hur IT-attacker kan rubba grundläggande samhällsfunktioner.

Lösningen är tvådelad. Det kommer att behövas såväl satsningar på stärkt säkerhet, som minskar risken för att attacker ska lyckas och leda till störningar, som planer för hur viktiga verksamheter – såväl myndigheter som företag – klarar sig om systemen slås ut.

Även privatpersoner bör se över sitt cyberskydd. I en artikel i Svenska Dagbladet (12/3 2022) menar Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet, att enskilda kan bidra till säkerheten genom digital hygien.

Att aktivera tvåstegsverifiering, ha olika och säkra lösenord för sina konton – en mening, fyra ord räcker för de allra flesta, fem om du vill ha jättehög skyddsnivå – alternativt använda en lösenordshanterare är att bidra till Sveriges beredskap.

Det är den digitala motsvarigheten till att ha en nödlåda med matvaror och vattendunkar hemma. Politiska satsningar för att stärka cybersäkerheten behövs, men vi behöver alla också ta vår del av ansvaret för Sveriges beredskap.