Det var en nyhet som inte fick någon större uppmärksamhet.
Helags, Sveriges sydligaste glaciär, har minskat med 40 procent.
Om 30 år kommer det inte längre att finnas några glaciärer i Jämtland (Sveriges Television 11/7 2021).
Ett annat år hade nyheten kanske blivit mer uppmärksammad.
Men de senaste somrarna har värmeböljor och värmerekord blivit det nya normala.
Vädervariationer ett enskilt år, eller på enskilda platser, behöver inte betyda så mycket. Men när värmerekord år efter år slås runt om i världen råder det ingen tvekan om att det handlar om klimatförändringar – som beror på människans påverkan.
I veckan presenterade Europeiska kommissionen ett nytt paket med lagförslag som kraftigt ska minska utsläppen inom EU. Till 2030 ska utsläppen ha minskat med 55 procent och till 2050 ska EU vara helt klimatneutralt.
Det är det mest omfattande klimatpaketet i EU:s historia.
Det innehåller tolv lagförslag och styrmedel. En av de viktigaste punkterna handlar om EU:s utsläppsrättigheter.
En viktig princip inom klimatpolitiken är att förorenaren ska betala.
Utsläppsrättigheter har varit ett sätt att få industrierna att betala för sina utsläpp. Genom att successivt skärpa reglerna, och därmed höja kostnaderna för att släppa ut, skapas incitament till att ställa om till mer klimatvänliga alternativ.
Men lagstiftningen har inte varit tillräcklig. Den har visserligen lyckats minska utsläppen från kolkraften, men de tunga industriernas utsläpp har fortsatt. En av anledningarna är att de har tilldelats gratis utsläppsrätter för att kunna konkurrera med aktörer utanför EU.
Nu ska det bli ändring. Kommissionen föreslår strängare regler för den fria tilldelningen, och att den ska villkoras för att gynna utvecklingen av utsläppssnåla tekniker.
I ljuset av hårdare regler för utsläppsrätterna blir också det omskrivna förslaget om klimattullar relevant.
Länder utanför EU ska inte få en konkurrensfördel genom att vara klimatbovar.
Därför föreslår kommissionen koldioxidavgifter på importvaror som producerats med höga utsläpp. Avgiften kommer inte att gälla för produkter från länder som redan har koldioxidavgifter, vilket sätter press på länder som vill handla med EU att införa egna klimatskatter.
Kommissionen vill även skärpa regelverket kring energiskatter, energieffektivisering och jord- och skogsbruk.
Det sistnämnda är något att hålla ögonen på när förslagen ska förhandlas vidare. Förslag om att skydda mer skog från avverkning riskerar att försvåra för skogsbrukets möjligheter att bidra i klimatomställningen.
Här får Sverige en viktig uppgift. Våra politiker får inte låta länder som vill undkomma sitt klimatansvar att urvattna förslagen.
Samtidigt måste de säkerställa att skogsnäringen, som redan i dag tar ett stort ansvar för både miljö och klimatomställning, får rätt förutsättningar att fortsätta bedriva ett hållbart skogsbruk.
Tuffa förhandlingar väntar, men för att EU ska lyckas minska sina utsläpp radikalt är flera av förslagen nödvändiga.
Och det är bråttom. Annars kommer vi snart att få läsa ytterligare nyhetsartiklar om glaciärer som smälter.