SVT Nyheter kunde den (24/10) berätta om “Jennifer” som det senaste halvåret varit förföljd av en främmande man. Den främmande mannen kan när som helst stå och vänta på Jennifer eller rycka i hennes ytterdörr mitt i natten. Den främmande mannens gränslösa beteende har gjort att Jennifer idag har sömnproblem och har svårt med bland annat aptit och koncentration. Trots att Jennifer, som egentligen heter någonting annat, varit i kontakt med polis, kvinnojour och socialtjänst upplever hon inte att hjälpen hon behöver funnits där.
Förföljelse, ofta kallad stalkning, är sedan 2011 ett brott under rubriken olaga förföljelse. Brottet innebär att en gärningsman genomför upprepade brott mot en och samma person, det kan handla om upprepade hot, intrång och skadegörelse som kränker någons identitet.
Stalkning som bredare begrepp kan också röra sig om handlingar som i sig inte är brottsliga. Men att systematiskt kartlägga och förfölja en annan människa följer likväl med stort obehag för den utsatte.
Raden av världskändisar som blivit utsatta för stalkning går att göra lång, i Sverige kanske det kändaste exemplet är Agnetha Fältskog som under en tid förföljdes av Gert van der Graaf som sedermera dömdes till besöksförbud och utvisning. Men precis som fallet med “Jennifer” vittnar om drabbas också många helt okända människor.
Enligt Brottsförebyggande rådet har hundratusentals människor någon gång blivit trakasserade eller förföljda av stalkers. Uppskattningar finns på att mellan nio och tjugo procent av svenskarna någon gång under livet kommer att utsättas för förföljelser som tar sig uttryck genom hot och trakasserier.
Särskilt drabbade av förföljelse är kvinnor. I omkring sjuttio procent av alla fall som anmäls är den anmälde gärningsmannen någon som offret tidigare haft en relation till. I åtta av tio fall är gärningsmannen en man. Som en följd av sociala medier och smarta telefoner har det dessutom blivit ännu enklare att förfölja andra människor.
Det finns en stor risk att mörkertalet när det gäller stalking är stort, för den utsatte är det svårt att påvisa vad som skett. Trots Brottsförebyggande rådets omfattande siffror har bara runt hundra personer om året dömts för olaga förföljelse. Det finns alltså en skillnad när man ser på antalet dömda och att upp emot tjugo procent under ett liv skulle drabbas av förföljelse. Troligtvis beror det på den tidigare nämnda juridiska gråzon som brottet omgärdas av. Skyddet för de utsatta behöver därför stärkas.
Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) lyfte i SVT Nyheter att regeringen nyligen tillsatt en utredning om kontaktförbud. En ambition finns om att fler kontaktförbud ska kunna utfärdas med elektronisk fotboja. Detta för att göra det svårare för gärningsmännen att förfölja sina offer. Forskare inom området vill också se särskilda stalkingcenter dit brottsutsatta personer ska kunna vända sig för att få hjälp och stöd.
Brandbergs vilja att skärpa kontaktförbuden kan vara en rimlig väg att gå. Politikens roll när det gäller stalkning och förföljelse måste vara att göra det enklare att döma dem som idag hindrar andra människor från att leva egna och fria liv. Om inte får vi en situation där en förövarens frihet blir offrets bojor.