En regering som väljer att huka inför problemen

Partiledardebatten illustrerade regeringens reaktiva hållning inför såväl Ryssland, coronaviruset som elpriserna.

Statsminister Magdalena Andersson (S) under riksdagens partiledardebatt på onsdagsmorgonen.

Statsminister Magdalena Andersson (S) under riksdagens partiledardebatt på onsdagsmorgonen.

Foto: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-01-13 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det saknades inte ämnen när valårets första partiledardebatt inleddes i riksdagen på onsdagsmorgonen (12/1 2022).

För första gången sedan pandemins början finns det en tydlig opposition mot coronapolitiken.

Tidigare i veckan motsatte sig Liberalerna regeringens nya restriktioner.

Under partiledardebatten meddelade Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare, att SD anmäler statsminister Magdalena Andersson (S), som man menar har överskridit pandemilagens befogenheter, till konstitutionsutskottet.

De rekordhöga elpriserna upptog förstås också en stor del av debatten. Socialdemokraterna är märkbart pressade av situationen, och uttalanden om att folk borde ha bundit sina elavtal har knappast hjälpt S.

Bara någon timme innan debatten började presenterade regeringen ett bidrag till de hushåll som drabbats av höga elpriser.

Vänsterpartiets lösning i frågan är att sluta exportera svensk el – Vänsterpartiet kabelklipparna, som Liberalernas Johan Pehrson uttryckte det – vilket kritiserades av nästan samtliga övriga partier.

Det är naturligtvis en märklig idé att vi ska bli en isolerad ö i Europas elsystem, men partiledaren Nooshi Dadgostar (V) var säkert nöjd med att debatten kretsade kring hennes förslag.

En viktig anledning till de höga priserna är Europas beroende av naturgas för uppvärmning – något som Rysslands president Vladimir Putin inte har varit sen att utnyttja.

Utöver att begränsa gasexporten, för att pressa fram ett godkännande av gasledningen Nord Stream 2, har Ryssland agerat aggressivt på den säkerhetspolitiska arenan.

Samtidigt som Ryssland med truppförflyttningar hotar att invadera Ukraina har man krävt en ny säkerhetspolitisk ordning med stopp för Nato-anslutningar.

Att det ska fördömas, och att Sverige såväl som Ukraina ska vara fria att välja sin egen väg, råder det enighet om i riksdagen.

Men flera partier har utestående frågor att besvara.

Statsminister Magdalena Andersson påstod att det skulle undergräva den säkerhetspolitiska stabiliteten att följa Finlands exempel och begära en option för ett svensk Nato-medlemskap.

Jimmie Åkesson ville inte svara på partiledaren Annie Lööfs (C) fråga om varför Sverigedemokraterna på sin hemsida skriver om ”balans mellan stormakterna”.

I båda fallen en sorts underdånig Kalla kriget-retorik där Sverige helst ska vara neutralt och tystlåtet.

I stället för att huka under stormakterna borde statsministern ta sina egna ord på allvar, och visa med handling att alla länder har rätt att välja säkerhetspolitisk väg och säkerhetspolitiska samarbeten.

Sverige skulle må bra av mer handlingskraft och mindre reaktiv krishantering.

Det gäller i såväl utrikespolitiken som i coronahanteringen och energisystemet.