Det var de 400 miljarderna som hamnade i fokus när Moderaterna i förra veckan (1/6 2022) presenterade en storsatsning på kärnkraft.
Partiet föreslår dock inte att regeringen ska investera från statsbudgeten, bara att staten ska ställa ut gröna kreditgarantier som säkrar finansieringen av nya reaktorer.
Hur mycket pengar – om alls några – som går från skattebetalarna till kärnkraftsprojekt är därmed svårt att säga. Garantierna löses i praktiken bara ut om ett projekt måste avbrytas.
Förslaget fick omedelbart kritik om att vara en subvention till kärnkraften. Men det ligger snarare i gråzonen. Exempelvis anser inte regeringen att de befintliga gröna kreditgarantierna utgör ett statligt stöd.
Framför allt finns här en viktigare poäng: de 400 miljarderna var inte det mest intressanta med Moderaternas utspel.
De senaste åren har flera aktörer i näringslivet signalerat att de gärna skulle investera privata medel i nya reaktorer. Men så länge Sverige har ett mål om ett elsystem utan kärnkraft är den politiska risken för stor.
Därtill är det olagligt att bygga en ny reaktor, om den inte byggs på samma plats och syftar till att ersätta en befintlig reaktor som fasas ut.
Båda dessa saker vill Moderaterna ändra på genom att ändra målet om ett 100 procent förnybart elsystem till ett mål om fossilfrihet och genom att ändra lagen om var och varför reaktorer får byggas.
Dessutom föreslår partiet ett typgodkännande för små, modulära reaktorer och en marknad för stödtjänster, som innebär att aktörer som exempelvis bidrar till att stabilisera elnätet och ökar överföringskapaciteten kan få betalt för det.
Det är något kärnkraften redan gör men inte får ersättning för i dag.
Sammantaget skulle dessa förändringar ge både energisystemet i stort och kärnkraften specifikt de långsiktiga förutsättningar den behöver, och öppna upp för privata investeringar. Några subventioner eller ytterligare stöd skulle inte behövas.
Att Moderaterna ändå föreslår kreditgarantier beror förmodligen på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet försökt göra gällande att ny kärnkraft inte är trovärdigt om inte statliga medel anslås på något sätt.
Det går möjligen att kritisera Moderaterna för det sistnämnda, men det är en detalj i ett reformpaket som i stort är precis vad det svenska elsystemet behöver.
De senaste åren har med all önskvärd tydlighet illustrerat effekterna av den nedstängda kärnkraften.
Det är bråttom att lägga om energipolitiken, och här har Moderaterna hittat rätt kurs.