Vi Ă„terkommer med besked âŠ
Miljöpartiets sprÄkrör Per Bolund var mÀrkbart irriterad.
Irriterad över att Centerpartiet i ottan meddelat att de inte stödjer regeringens budget, som dÄ inte hade riksdagens stöd.
à tta timmar senare kom beskedet: Miljöpartiet lÀmnar den socialdemokratiskt ledda regeringen.
De vill inte, kan inte regera pÄ den konservativa budget som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna enats om.
Hela havet stormar inte lÀgre, nu blÄser det full orkan.
Tillbaka pÄ ruta ett eftersom parlamentarisk praxis, sedan regeringen Thorbjörn FÀlldin II, sÀger att om ett parti lÀmnar regeringen sÄ ska en ny statsministeromröstning ske. Vilket ocksÄ konstitutionsutskottets vice ordförande Hans Ekström bekrÀftar för TT.
Magdalena Andersson hade bara att knacka pÄ hos talman Andreas Norlén för att begÀra att bli entledigad frÄn statsministeruppdraget.
Den första kvinnliga statsminister Sverige haft satt inte ens en hel arbetsdag.
Men för att börja frÄn början denna hÀndelseriks onsdag i november 2021.
Historiens vingslag slog och flaxade. Sverige hade fÄtt en ny statsminister. FörlÄt, fel av mig: Sverige hade fÄtt en kvinnlig statsminister.
Vilket mÄnga politiker och journalister nogsamt pÄpekade. Att Magdalena Andersson inte bara var statsminister. Hon var kvinna ocksÄ.
En förebild för stora kvinnor och smÄ flickor.
Den första kvinnan att âledaâ Sverige.
Men nog Àr det ÀndÄ lite mÀrkligt. Att Magdalena Andersson inte fÄr vara bara statsminister utan mÄste pÄdyvlas epitetet kvinnlig statsminister. Ibland undrar man vilket sekel som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder befinner sig i.
FortsÀttningen blev inte lika munter.
VÀntat var att regeringens budget skulle falla, ovÀntat var att Miljöpartiet skulle lÀmna.
Miljöpartiet kunde ha valt en annan vÀg. Knutit nÀven i fickan, hÄllit ut, det Àr ju bara tio mÄnader kvar till valet. HÄllit ut för att Sverige inte samma dag som en ny statsminister valts skulle kastas in i en ny regeringskris. Men de valde krisen.
DÀrmed fortsÀtter den parlamentariska krishanteringen.
Medan luttrade vÀljare funderar vad de egentligen hÄller pÄ med, politikerna i Stockholm.
Ska man försöka tolka vad MP-sprĂ„krören MĂ€rta Stenevi och Per Bolund sa sĂ„ var det att miljön Ă€r viktigare Ă€n politiken, att de inte kunde pĂ„verka Sverige i âgrön riktningâ med den budget som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna pratat ihop sig om. En budget som bland annat innehĂ„ller sĂ€nkt bensinskatt.
Men Miljöpartiet har ocksĂ„ kritiserats för att ha blivit en del av det politiska etablissemanget och för att ha sprungit Socialdemokraternas Ă€renden â som inte alltid varit miljövĂ€nliga.
Nu var kulmen pÄ den hÀr mandatperiodens politiska spel, som Per Bolund kallade det, nÄdd.
Att behöva regera pÄ en blÄbrun budget, som Sverigedemokraterna varit med om att utforma. DÀr gick grÀnsen.
ĂndĂ„ var avhoppet om inte sensationellt sĂ„ i varje fall ovĂ€ntat. Framför allt med tanke pĂ„ att ingenting i sak har förĂ€ndrats. Magdalena Andersson kommer med stor sannolikhet att bli framröstad igen. Miljöpartiet har sagt att de kommer att rösta gult i en ny omröstning.
Och nu nÀr Miljöpartiet Àr ute ur bilden borde det inte vara svÄrt för Socialdemokraterna och Centerpartiet att vid behov frÀscha upp de avtal som möjliggjorde att Stefan Löfven och Magdalena Andersson slÀpptes fram som statsminister.
Givet att Magdalena Andersson blir framröstad igen blir det hÀr den tredje gÄngen som en socialdemokratiskt ledd regering tvingas regera pÄ oppositionens Àndringar av budgeten. Vilket inte Àr hÄllbart i lÀngden.
Konstitutionellt finns det inga hinder att regera pÄ nÄgon annans budget. Men som varande en regerings viktigaste beslut och dokument, som landet ska styras efter, borde praxis vara att en statsminister som inte fÄr igenom sin budget avgÄr.
Onsdagen innehöll mÄnga vackra ord om vad som Àr bÀst för Sverige, om att ta ansvar.
Men den innehöll ocksÄ hÄrda ord i budgetdebatten. Vilket klart och tydligt indikerar vad Magdalena Andersson har att vÀnta. Ett skakigt regeringsunderlag kombinerat med det stÀndiga hotet om ytterligare en regeringskris.
Det tycks som om regeringsbildningen frÄn 2018 aldrig tagit slut, att den bara gjort mindre pauser.
Regeringskriserna Àr legio i Italien. Dit har Sverige fortfarande lÄngt. Men landets politiska drama blir mindre ovÀrdigt för det.