I helgen vallfärdar de gröna till Örebro för att hålla kongress och fortsätta utforma den väg mot ett grönare och mer hållbart Sverige som är grunden till Miljöpartiets själva existens.
Att “alla ska med när Sverige ställer om” var partiets valparoll förra året. Problemet i dagsläget är dock att inte särskilt många är intresserade av att följa med på MP-tåget. Även om det i ett par opinionsundersökningar under hösten sett något ljusare ut, låg partiet på 3,1 procent i Demoskops septembermätning ett år efter valet, rejält under riksdagsspärren.
Miljöpartiet går i otakt med väljarna, trots att vi lever i en tid då miljö- och klimat hör till de frågor som alltid hamnar högt upp på dagordningen och som diskuteras vitt och brett.
Till Miljöpartiets största problem hör den dogmatiska inställning som ofta leder till krav på förbud och bestraffningar av medborgare som inte har råd, tid eller möjlighet att ändra sitt sätt att leva tillräckligt snabbt. Krav på förbud mot inrikesflyg, vedspisar, och nya bensinbilar från 2025 är exempel på sådant som fått både enskilda och näringslivet att se rött, eller i de flesta fall blått. En klimatpolitik måste vara anpassad till reella förutsättningar och de restriktioner och pålagor som drabbar medborgarna i miljöns namn måste vara såväl rimliga som effektiva.
MP tampas inte bara med svårigheter att locka väljare. Även internt har läget varit ansträngt. I oktober larmades det från partikansliet om att arbetsmiljön runt Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi är ”ohållbar”. Ett mejl som skickats till partiets valberedning inför kongressen och som DN tagit del av beskriver hur medarbetare inom partiet lider. En DN-källa kallar Stenevis sätt att leda MP för “toxisk toppstyrning”. Nu ska hon vid kongressen dessutom få en ny språkrörskollega som ersätter Per Bolund. Även den processen har varit skakig och gjort att förtroendet för partiet fått sig en törn.
Troligast är att det blir Stockholms tidigare trafikborgarråd och nuvarande riksdagsledamoten Daniel Helldén som väljs. Han är valberedningens förslag. Med Helldén på en språkrörspost blir MP:s väg framåt inte direkt lättare eftersom det är tydligt att han och Stenevi vill olika saker. För borgerliga väljare och politiker är det dock inte oävet om MP även fortsättningsvis tvingas lägga tid på att fajtas internt. Då har de förhoppningsvis inte tid att spotta ur sig så mycket verklighetsfrämmande förslag.