Emmanuel Macron fick inte det stöd han bad om

Utan egen majoritet i nationalförsamlingen lär Emmanuel Macron få svårt att få igenom planerade förändringar: skattesänkningar, välfärdsreformer och höjd pensionsålder.

President Emmanuel Macron och hans allierade rivstartar veckan med ett försöka få ihop en parlamentarisk majoritet i Frankrike.

President Emmanuel Macron och hans allierade rivstartar veckan med ett försöka få ihop en parlamentarisk majoritet i Frankrike.

Foto: Michel Spingler/Pool Photo/AP Photo/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-06-21 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Han bad folket om en stark och tydlig parlamentarisk majoritet.

Det fick han inte.

I stället blev söndagens parlamentsval ett rejält misslyckande för president Emmanuel Macron. Visserligen är hans allians Tillsammans fortsatt störst i den franska nationalförsamlingen. Men utan egen majoritet.

Detta trots att han så sent som i april återvaldes för en andra mandatperiod som president. Med tydlig majoritet.

Det är oroliga tider. Ryssland har invaderat Ukraina. Det säkerhetspolitiska läget är sämre än på länge.

I tider av oro brukar väljarna sätta sin tillit till etablerade partier och politiker. De söker trygghet, stabilitet och handlingskraft. Man vet vad man har men inte vad man får.

I Sverige har Socialdemokraterna belönats för sin krishantering. I SCB:s sista partisympatiundersökning inför höstens val landar S på 33,3 procent, en ökning med 4,2 procentenheter sedan SCB-mätningen i november förra året och en ökning med fem procentenheter jämfört med valresultatet 2018.

Men inte i Frankrike. Där belönade väljarna inte Macron. Tvärtom.

Utan egen majoritet i nationalförsamlingen lär han få svårt att få igenom planerade förändringar: skattesänkningar, välfärdsreformer och höjd pensionsålder. Macron och hans allians befarar nu en ”total förlamning”, enligt tidningen Le Monde.

Valresultatet ska ses som en tydlig markering mot Macron. När hans socialliberala allians Tillsammans backade gick både höger- och vänsterkrafterna framåt. Eller ska vi säga de höger- och vänsterextrema partierna.

Marine Le Pen har till exempel de senaste fem åren försökt ge franska väljare en ny bild av sig själv. Framtoningen är mjukare och invandringskritiken har tonats ner.

Nu är hennes högerextrema Nationell samling den största högerkraften, före den traditionella högern Republikanerna (LR).

På den andra kanten, ute till vänster, blir den nybildade vänsteralliansen Nupes, under ledning av den radikale Jean-Luc Mélenchon, största den oppositionsgruppen i parlamentets underhus.

Det är oroliga tider i Sverige, i Europa och i världen. Europa behöver kunna visa upp en enad front mot Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin kommer att försöka utnyttja varje spricka i fasaden.

Om president Emmanuel Macron lyckas få ihop en parlamentarisk majoritet återstår att se. Lätt lär det inte bli.

Men visst hade det känts lite tryggare utan det betydande inflytande som Marine Le Pen och Jean-Luc Mélenchon tycks få.

 
 
 
 
 
 
Läs mer om