Putinpriser blev den officiella förklaringen till de rekordhöga elpriserna.
Både statsminister Magdalena Andersson (S) och energiminister Khashayar Farmanbar (S) valde att hänvisa till de skenande ryska gaspriserna när Sveriges elpriser ökade i vintras.
Men det är långt ifrån hela sanningen. När Kaliber i P1 (16/5 2022) granskade vad som ledde fram till vinterns elprischock är det i allra högsta grad regeringens politiska beslut som framstår som den egentliga orsaken.
Det var många som varnade för att nedstängningen av kärnkraftsreaktorer skulle få konsekvenser för elförsörjningen i framförallt södra Sverige.
Den 31 december 2020 skedde den senaste nedstängningen när Ringhals 1 lades ner. Men bara ett par år innan dess hade även Ringhals 2 och två reaktorer i Barsebäck stängt.
Regeringen menade att nedstängningarna inte skulle påverka elpriserna eftersom vindkraften byggts ut kraftigt under samma tidsperiod.
Den största utbyggnaden av vindkraft hade dock skett i norra Sverige, vilket gav låga elpriser i norr medan södra Sveriges elpriser kunde fortsätta att rusa. Om inte reaktorerna i Ringhals hade stängts ner hade södra Sveriges elpriser kunnat vara 30 till 50 procent lägre, enligt en rapport från Energiforsk (Impact on electricity prices of added generation in southern Sweden).
Energiminister Khashayar Farmanbar har återkommande hävdat att nedstängningarna av kärnkraftsreaktorer inte har något med regeringens politik att göra, utan att det i stället var ett rent kommersiellt beslut från Vattenfall.
Lite annorlunda lät det från Vattenfalls produktionschef Torbjörn Wahlborg, som förklarade att beslutet om nedstängning togs efter att regeringen kraftigt höjde effektskatten på kärnkraft 2015.
När Kaliber i P1 konfronterar Khashayar Farmanbar med detta blir hans svar att ”man kan ha olika bild av verkligheten”.
Det visar sig inte vara den enda gången under intervjun som energiministern har en annan verklighetsbild. Farmanbar säger även att elpriserna kommer bli lägre inom ett till två år när den havsbaserade vindkraftverken är utbyggd. Svenska Kraftnät å sin sida förutspår att den havsbaserade vindkraften kommer att vara på plats först kring 2030.
På punkt efter punkt visar Kalibers granskning hur energiministern säger en sak, experterna en annan.
Att Khashayar Farmanbars bild av verkligheten återkommande skiljer sig markant från experternas borde oroa de flesta som vill se en grön omställning.
Att Sverige behöver en ny energipolitik, där både kärnkraft och vindkraft tas tillvara, har blivit alltmer uppenbart. För att det ska vara möjligt krävs en regering som är villig att se över den nuvarande lagstiftningen för kärnkraft, som bland annat begränsar hur många reaktorer som får byggas och var.
Regeringens mål om ett 100 procent förnybart elsystem 2040 måste ersättas med ett mål om fossilfrihet.
Med Khashayar Farmanbar som energiminister lär det tyvärr dröja.
Tills dess kommer elkonsumenterna fortsätta få alldeles för höga elräkningar i brevlådan.