Är det dags att gå i konkurs nu?

Den frågan ställer företagare som branschorganisationen Teknikföretagen pratat med inför en höst och vinter med otäcka energipriser.

Många företag, inte minst inom industrin, saknar de marginaler som behövs för att klara elräkningar som förväntas slå alla rekord.

Statligt stöd och statlig kompensation måste till. Men som Simon Wakter, strategisk rådgivare på analys- och teknikkonsultföretag WSP, konstaterade på ett seminarium (5/10 2022) kommer ett sådant stöd inte att göra någonting åt grundproblemet: att produktionen av el och värme är för låg i relation till behovet.

Teknikföretagen har därför bett WSP ta fram förslag på åtgärder som på kort sikt – denna vinter och nästa – skulle kunna göra skillnad.

En del av åtgärderna har redan figurerat i debatten. En statlig kampanj om behovet av att spara energi i vinter har stor potential och finns redan på Energimyndighetens bord. Det är bara ett regeringsbeslut som saknas.

Synd bara att utformningen är platt och lätt missriktad: de flesta vet vid det här laget att vi behöver spara energi. Det fler skulle behöva veta är hur man kan göra det – att släcka energieffektiva LED-lampor gör exempelvis marginell skillnad jämfört med att spara varmvatten – och framför allt när energisparandet behövs som mest.

Det är på de så kallade effekttopparna, under morgonen och den sena eftermiddagen, som priserna är som högst eftersom europeiska gaskraftverk är prissättande när efterfrågan är hög.

Följaktligen är det under dessa tillfällen som en sparad kilowattimme gör störst skillnad.

Om inte vintern ska bli riktigt bister, trots sparande, måste även elproduktionen öka. Simon Wakter har kartlagt ett antal kraftverk och kraftvärmeverk som i dag står stilla, men som totalt skulle kunna ge upp till 3 000 MW produktion, motsvarande tre kärnkraftsreaktorer.

Hindren är många. Men om energibranschen, myndigheter och politiker samarbetar kan substantiella volymer bidra, om inte i vinter så åtminstone under nästa höst. All planerbar kraft i söder bidrar dessutom till att öka överföringsförmågan från norr.

Av det skälet – och eftersom produktionen i sig skulle göra enorm nytta – finns även anledning att utreda vad som skulle krävas för att återstarta reaktorerna Ringhals 1 och 2, som stängdes 2020 och 2021.

En bister vinter lär det bli oavsett vilket, men om politiken lägger på ett kol kan den värsta energikrisen vara över nästa år.

Tills dess handlar allt om att mildra skadorna, konkurserna och förlusterna.