Ja, säga vad man vill om Donald Trump, USA:s avgående president.

Han har i varje fall lyckats göra avtryck under sina år i Vita huset.

Det har handlat om allt från pseudovetenskapliga coronautspel till hans agerande i samband med stormningen av Capitolium. Från försöken att stoppa godkännandet av valresultatet till bli ställd inför riksrätt två gånger.

Ett annat mörkt trumpskt kapitel är dödsstraffet.

Det var i somras som Donald Trump och hans regering återupptog de federala avrättningarna. Bara dagar innan Joe Biden tillträder på presidentposten verkställdes den trettonde federala avrättningen under Trumps tid i Vita huset.

Bland de tretton återfinns Lisa Montgomery. Hon blev den första kvinnan att avrättas federalt i USA på 67 år.

Dödsstraff finns också på delstatsnivå. Dessa är mer vanligt förekommande. 

När Trump lämnar Vita huset kommer hans styre att ha avrättat fler fångar på federal nivå än någon president i modern tid. Kanske ska det ses som en sista trotsig hälsning till Joe Biden. Som lovat försöka stoppa dödsstraffen.

Det placerar USA i ett allt annat än angenämt sällskap. Tillsammans med diktaturer som Kina, Iran, Saudiarabien, Irak och Egypten. De länder i världen som avrättar flest.

2019 avrättades officiellt 657 människor som dömts till döden, enligt Amnesty Internationals ”dödsstraffrapport”. Men allt talar för att siffran i verkligheten är mycket högre än så. I Kina betraktas den exakta siffran som en statshemlighet.

De tusentals avrättningar som tros ha verkställts där finns således inte med i statistiken. Räknar man bort Kina ägde nästan nio av tio avrättningar ägde rum i Iran, Saudiarabien, Irak och Egypten.

Att återuppstå från de döda är få förunnat. Därmed blir dödsstraffet oåterkalleligt. Du kan inte backa bandet om ny bevisning presenteras, om ny teknik pekar ut en annan gärningsman.

Det händer också med jämna mellanrum att dödsdömda blir rentvådda. Under 2019 dokumenterar Amnesty elva fall där dödsdömda personer kunnat lämna fängelsecellen som en fri man/kvinna. Åtta fall i Zambia, tre i USA.

Förutom det oåterkalleliga i dödsstraffets natur finns det en rad andra anledningar till varför det bör avskaffas.

Dödsstraffet verkar inte avskräckande: Det finns ingen trovärdig forskning som pekar på en avskräckande effekt. Kanada avskaffade till exempel dödsstraffet 1976. Sedan dess har antalet mord stadigt minskat.

Dödsstraffet är inhumant: Det finns inget ”humant” sätt att ta livet av folk. Oavsett om avrättningen sker genom halshuggning, hängning, arkebusering, giftinjektion eller den elektriska stolen.

Dödsstraffet förvandlas lätt till ett spektakel: Offentliga hängningar i Iran och offentliga halshuggningar i Saudiarabien bidrar till att göra dödsstraffet än mer hemskt, omänskligt och förnedrande.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att vara emot dödsstraff inte handlar om att acceptera våldtäktsmäns, mördares och terroristers brott. Det handlar bland annat om att principen om tand för tand är en usel problemlösare.

Vid slutet av 2019 hade en majoritet av världens länder avskaffat dödsstraffet för alla brott. Över två tredjedelar hade avskaffat dödsstraffet i lag eller i praktiken.

Och trots isolerade regionala ökningar har antalet avrättningar på global nivå minskat 2019 jämfört med 2018.

Till veckan ska Joe Biden sväras in i ett Washington som mest av allt liknar en krigszon. Han har ett svårt arbeta framför sig: att återupprätta förtroendet för USA som världens ledande demokrati.

Att börja med att som utlovat försöka stoppa dödsstraffen är en bit på vägen. För en demokratisk rättsstat ska inte ha rätten att släcka en annan människas liv.