Det valet borde inte vara svårt, satsa på skolan

Det går att se kortsiktigt på gymnasieskolans ekonomiska problem. Beordra besparingar. Men det går också att se långsiktigt på den ekonomiska problematiken och skjuta till mer pengar.

Gymnasieskolan i Skellefteå går back med närmare 20 miljoner kronor. Enligt den tillförordnade skolchefen Jan Midlert beror det på att skolan länge varit underfinansierad.

Gymnasieskolan i Skellefteå går back med närmare 20 miljoner kronor. Enligt den tillförordnade skolchefen Jan Midlert beror det på att skolan länge varit underfinansierad.

Foto: Berit Roald/NTB Scanpix/TT

Ledare2021-05-21 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ständigt denna skola.

Ständigt denna skola där alltför många elever inte når en gymnasieexamen.

Ständigt denna skola med sina ekonomiska underskott och andra bekymmer.

Den här gången handlar det om gymnasieskolan i Skellefteå. Som går back med närmare 20 miljoner kronor. Som behöver mer pengar.

Varför? Enstaka år kan förklaras med händelser och utgifter utöver de vanliga. Men när det sker år efter år beror det på någonting annat.

– Vi har varit underfinansierade, under flera år, säger den tillförordnade skolchefen Jan Midlert till SVT/Västerbotten (18/5 2021).

För att undvika drastiska och dramatiska åtgärder behöver gymnasieskolan mer pengar.

Om den inte får det kan det bli aktuellt med personalnedskärningar, med indragna skolluncher (i gymnasieskolan är det elevens hemkommun som bestämmer om eleverna ska få gratis skolmat eller inte).

Men det kan också handla om att lägga ner dyra yrkesutbildningar.

Gymnasienämnden har skickat ärendet vidare till kommunstyrelsen. Mer pengar eller inte är frågan.

Nej, förresten. Det är inte frågan. Frågan är hur viktig en skola i toppklass – för att använda sig av en mer eller mindre till intet förpliktigande formulering – för en kommun som växer så det knakar.

Det är precis som industrimannen Carl Bennet sa vid onsdagens webbinarium om industrisatsningarna i Norr- och Västerbotten. Allt hänger ihop.

Han pratade om de fyra grundpelarna som gör an plats attraktiv: utbildning, infrastruktur, boende/livsmiljö och kultur. Det är någonting som Umeå lyckats ganska bra med, som Skellefteå måste lyckas med.

Med andra ord: Skolan är viktig för Skellefteå. För eleverna, men också för befolkningstillväxten.

Norrbotniabanan gör det enklare att ta sig till Skellefteå, men också enklare att ta sig därifrån. Upplevs inte Skellefteå som en attraktiv kommun finns det en uppenbar risk att morgondagens arbetare och tjänstemän bosätter sig någon annanstans och väljer att vecko- eller dagspendlar till och från Skellefteå.

Det går att se kortsiktigt på gymnasieskolans ekonomiska problem. Beordra mer eller mindre kraftiga besparingar.

Men det går också att se långsiktigt på den ekonomiska problematiken och helt enkelt skjuta till mer pengar.

Det vägvalet borde inte vara svårt att göra. Inte nu när Skellefteå står inför en expansion, en utvecklingsfas, som saknar motstycke, i varje fall med i modern tid och med svenska mått mätt.

Så fram med pengarna.