Det största bakslaget för kvinnor i modern tid

Aborterna försvinner inte bara för att rätten till abort gör det. Aborter kommer att utföras men under mindre säkra förhållanden. Risken är att kvinnor får sätta livet till i illegala aborter.

Beskedet att USA:s högsta domstol rivit upp en dom som är en grundpelare i den fria abortsätten kom inte som någon större överraskning.

Beskedet att USA:s högsta domstol rivit upp en dom som är en grundpelare i den fria abortsätten kom inte som någon större överraskning.

Foto: Damian Dovarganes/AP Photo/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-06-28 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Roe mot Wade är ett av de mest kända rättsfall som behandlats av Högsta domstolen i USA.

För snart 50 år sedan slog domstolen fast rätten till abort. Man menade att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Men nu upphävs det beslutet. Vilket gör det möjligt för landets delstater att förbjuda abort, vilket förväntas ske i omkring hälften.

Beslutet backades av domstolens konservativa majoritet.

Det kom inte som någon större överraskning. Redan för några månader sedan läckte Politico (2/5 2022) ett utkast av domen. Även om ingenting tydde på att någon av de domare som stod bakom förslaget skulle ändra sig kom beskedet ändå som något av en chock.

Högsta domstolens tolkning av konstitutionen är problematisk.

För det första: Aborterna försvinner inte bara för att rätten till abort gör det. Aborter kommer att utföras men under mindre säkra förhållanden. Risken är överhängande att kvinnor får sätta livet till i illegala aborter.

Det här är det största bakslaget för amerikanska kvinnor i modern tid.

För det andra: Högsta domstolen menar att eftersom abort inte nämns explicit garanteras den inte enligt konstitutionen. En tolkning som gör att andra rättigheter – som rätten att använda preventivmedel och för homosexuella att gifta sig – kan vara hotade.

De rättigheterna bör ses över, deklarerade till exempel HD-juristen Clarence Thomas.

På 1970-talet var abortfrågan inte alls lika partipolitisk som den är i dag. Då var det främst den katolska kyrkan som talade emot aborter. Ungefär en lika stor andel av Demokraternas och Republikanernas väljare förespråkade aborträtt.

Vilket dock skulle komma att ändras. Men först kring millennieskiftet. Sedan dess har de separata synerna på abort mellan Demokraterna och Republikanerna bara ökat.

I abortfrågan har den amerikanska minoritet som skrikit högst och mest ”vunnit” över den breda majoritet av befolkningen som stöder kvinnors rätt till abort. Helt plötsligt försvann en rättighet som tagits för given i snart 50 år.

USA:s president Joe Biden har aviserat att han vill stifta federala lager om aborträtten. För det krävs det majoritet i kongressen. Frågan är om han lyckas med det, och skulle han lyckas så är det oklart om det skulle vara förenligt med konstitutionen.

Vad hårda abortlagar innebär vet vi redan. Abortförbud betyder inte färre aborter. Det betyder fler döda kvinnor. Det är en lärdom som världen inte borde behöva göra på nytt. Men som USA nu får göra när politik blivit juridik.