Amerikanska presidenter brukar brösta upp sig när det är dags för State of the Union-talet.

De ska då berätta vilket fantastiskt land USA är, och vilken fantastisk president det fått.

I Sverige finns ingen direkt motsvarighet. Det närmaste man kommer är nog statsministerns jul- och sommartal.

Men tillståndet i nationen kan mätas på andra sätt. Det har coronaviruset gjort det senaste halvåret. Och man kan väl säga att många och stora individuella insatser och uppoffringar har gjort att samhällshjulen snurrat vidare.

En sammantagen bedömning är att tillståndet i nationen inte är så bra som många tror, och vill att det ska vara. Politiker och myndigheter har blundat, trots att de vetat att revorna i skyddsnäten funnits där.

I dagens Norran (29/9 2020) publiceras ett 11-sidigt dokument om coronavirusets framfart. Hur det påverkat, påverkar och kommer att påverka vårt samhälle. Hur livet blev för äldre och ungdomar, för våren och omsorgen.

För många blev det inte bra. För några blev det rent ut sagt miserabelt.

Vilket också Sveriges Radios Ekoredaktion kan konstatera (25/9 2020). Det har gått igenom alla anmälningar till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som rör äldrevården.

Sveriges äldre. Du vet den där gruppen som omhuldas av Sveriges politiker.

Du vet den där gruppen som ska få höjd pension och en bättre ”höst” som tack för att de byggde Sverige.

Så heter det i de vackra talen. Och självklart ska pensionärerna ha mer i plånboken.

Men de pensionärer som är för sjuka för att ta hand om sig själva ska väl också ha det drägligt. De har också varit med och byggt landet. Men sjukdom har tystat mångas röster.

Vi ska inte hymla, inte hyckla. Redan innan pandemin slog till fanns det stora brister inom äldreomsorgen. Det visste makthavarna. Men uppenbarligen fanns det sådant som var viktigare än fler och bättre händer i vården.

Självklart finns det inte pengar till allt.

Men vi måste börja prioritera människan före maskinen.

Nu ska det sägas att det finns äldreboenden som fungerar bra. Och det finns de som inte gör det.

Frågan är hur illa det egentligen har varit/är.

Stundtals riktigt illa, sett till de anmälningar som kommit in till IVO.

Det finns boenden som inte ens hållit sig inom lagens råmärken. Det är till exempel olagligt att låsa in människor mot deras vilja. Åtgärden frihetsberövande har inte stöd i lagen på ett vård- och omsorgsboende.

Ändå har det hänt. Bland annat i Partille och i Borås. Dörrar har barrikaderats med hjälp av soffor och fåtöljer. Med goda intentioner, i akt och mening att minska smittspridningen, men ändå olagligt.

I Skellefteå smet två boende ut, trötta på isoleringen, enligt kommunens egen anmälan till IVO. Det handlar om två olika fall. Den ena hoppade ut från balkongen, den andra tog sig ut genom ett fönster.

Förvisso har regeringen skjutit till pengar till äldreomsorgen. Äldreomsorgslyftet ska gå till att anställa fler och ge anställda möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid.

Pengaregn imponerar alltid. Det brukar ge röster i val. Men det räcker inte. Vi måste se på våra äldre med andra ögon. Och på dem som jobbar med äldre och sjuka. Deras insatser är alltför lågt värderade i dagens samhälle.

Så snälla politiker, av alla färger. Det behövdes en coronapandemi för att de stora, oacceptabla bristerna inom äldreomsorgen skulle uppdagas. Många av er visste, men valde att blunda.

Nu ringlar sig köerna långa till äldreomrorgsmikrofonerna. Visa nu att era vackra ord inte är tomma, utan följs av handling.

Varken de gamla, de anhöriga eller personalen ska behöva fara illa. Inte ens i en pandemis fotspår.