Det fria skolvalet enligt ole-dole-doff-principen

Om man inte har någon aning om vad det är man väljer har ju själva poängen med valfrihet gått förlorad.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill att Statistiska centralbyrån och Skolverket presenterar en lösning.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill att Statistiska centralbyrån och Skolverket presenterar en lösning.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2020-09-02 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Orimligt, absurt, idiotiskt.

Den som vill kan roa sig med att fylla på med ytterligare adjektiv.

När augusti övergick i september hemligstämplades all statistik som rör enskilda svenska skolor.

Så vill inte skolorna ha det. Så vill inte politikerna ha det. Ändå blev det så.

Bakgrund: Först kom Statistiska centralbyrån fram till att friskolornas resultat är att betrakta som affärshemligheter. Vilket fick Skolverket att sekretessbelägga de kommunala skolornas resultat. Lika villkor.

Att kunna välja är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. I denna valfrihet ingår självklart också rätten att kunna välja bort möjligheten att välja. Men för att kunna göra bra val krävs det kunskap. Och kunskap kräver fakta.

Om du (till exempel) ska köpa ny bil kan det vara av intresse att veta bränsleförbrukning i förhållande till motorstyrka och hur säker bilen är om olyckan skulle vara framme.

Att köpa en ny bil är en sak, att välja skola till barnen någonting helt annat.

Men principen är densamma. Kunskap ger makt och möjligheter att göra ett bra och väl genomtänkt val.

Om man inte har någon aning om vad det är man väljer har ju själva poängen med valfrihet gått förlorad.

Men den nya skolordningen ställer inte bar till med problem för föräldrar och elever, som i konsekvensens namn lika gärna kan börja välja skola efter ole-dole-doff-principen.

Den hindrar också skolans personal från att få fram statistik om sin arbetsplats, den försvårar för granskande journalister att göra sitt jobb och den omöjliggör för forskarvärlden att få fram data.

Alltsedan friskolereformen har det varit jaktsäsong på friskolorna. En del av kritiken som framförts har varit befogad, annan har inte varit det.

Svensk skola har allvarliga problem. Det finns brister i kunskapsnivån, den psykiska ohälsan har ökat och lärarbristen växer sig större för varje år som går. Det är det här som debatten borde handla. Inte friskolornas vara eller inte vara.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har insett vad så många andra också kommit fram till. Att det är orimligt att hemligstämpla statistik som rör enskilda svenska skolor.

Redan på fredag vill hon att Statistiska centralbyrån och Skolverket presenterar en lösning. Inför det mötet har hon sagt att hon inte utesluter en lagändring.

Det är bra. För så här kan vi inte ha det.

Allehanda hemlighetsmakeri kring vad skattebetalarnas pengar går till och hur de används undanbedes vänligt men bestämt. Den nya hemlighetsprincipen måste ersättas av en väl fungerande offentlighetsprincip.

Något annat är otänkbart.