Mikael Bengtsson: Det finns fortfarande tid att rätta till misstaget

Spela eller inte spela?

Svaret på den frågan borde vara självklart: Inte spela.

Och den här gången handlar det inte om coronapandemin.

Det om politik, om brist på demokrati, om Europas sista diktatur.

Fel, fel och åter fel.

Internationella ishockeyförbundet skulle aldrig ha tilldelat Lettland och Belarus världsmästerskapet i ishockey för herrar. I höstas meddelade också Lettland att man vägrar arrangera mästerskapen tillsammans med Belarus. Bra så.

Men fel kan bli rätt.

VM-frågan kommer att diskuteras när det internationella ishockeyförbundet har medlemsmöte på fredag, den 11 december. Då kan ishockeyförbundet rätta till sitt misstag. Flytta på mästerskapen.

Tiden är knapp, ja, men det borde inte vara omöjligt.

Belarus ska inte ha ishockey-VM. Punkt. Slut.

Det sägs att politik och idrott inte hör ihop. Det gör det visst. Under de senaste 100 åren har idrotten gång på gång varit just politik. Att Kina och Ryssland får stå värd för OS är politik. Att Qatar fick fotbolls-VM är politik. Politik och ekonomi.

I höstas gick Belarus till val. Om det brukar vara spännande vem som ska bli världsmästare i ishockey rådde det ingen som helst tvekan om vem som skulle vinna presidentvalet.

Likt så många andra diktatorer har Alexander Lukasjenko ett behov av att legitimera sitt maktinnehav. Därför hålls det val.

Riggat? Med största sannolikhet.

Hur mycket? Svårt att veta eftersom valobservatörer från OSSE och ODIHR inte gavs möjlighet att övervaka valet.

Fredliga demonstrationer möttes av batonger och vattenkanoner. De har fortsatt. Svaret från Lukasjenkos säkerhetsstyrkor har blivit allt hårdare, allt skoningslösare. Tusentals har arresterats.

Att under de omständigheterna avgöra ett stort mästerskap ter sig inte särskilt lockande. Belarus blöder.

Precis som i Hongkong slås förhoppningarna om demokrati brutalt ner.

Idrotten är en del av samhället.

Därmed har idrotten ett ansvar att säga ifrån, att ta ställning mot diktaturerna, mot orättvisorna, mot rasismen.

Förutsatt att coronapandemin tillåter spel är frågan: Ska det spelas VM-ishockey i Minsk? Ska Alexander Lukasjenko, diktator, som med järnhand styrt landet sedan 1994, få möjlighet att göra mästerskapet till ett propagandanummer.

Nej, den möjligheten borde han inte få.

Det tycker inte Svenska ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson heller: ”Som det ser ut här och nu går det inte spela”, säger han till SVT Sport (4/12 2020). Det är bra att han tar ställning.

Att det för honom handlar om en samlad bedömning, inte bara om den politiska situationen i landet, må vara sin sak.

Det är bara att hoppas på att de internationella höjdarna delar den svenska inställningen.

Idrotten är en folkrörelse.

En folkrörelse med kraften att förändra.

Enskilda idrottare kan visa vägen.

Emma Greens regnbågsnaglar blev stor sak i hela idrottsvärlden i samband med friidrotts-VM i Moskva 2013. Moa Hjelmer hakade på. Nu dyker hbtq-regnbågen upp i många olika skepnader, i många olika idrottssammanhang.

Colin Kaepernick, amerikansk fotbollsspelare, quarterback i San Francisco 49ers, knäböjde under den amerikanska nationalsången. En protest mot polisens våld mot svarta amerikaner. I dag knäböjer landslag inför landskamper.

Enskilda idrpttare kan gå före, visa vägen.

Men det är ändå de nationella och internationella förbunden som har makten att bestämma och förändra. Påverka.

Det var fel att ge ishockey-VM till en diktatur.

Ni hade makten att placera mästerskapet i Belarus. Nu har ni möjligheten att göra rätt och frånta landet ishockey-VM.

Gör det.