Den här veckan börjar skolan.

Skolstarten innebär alltid en stor omställning från det långa sommarlovet.

Men det är inte bara myndigheter, epidemiologer och smittskyddsläkare som känner oro.

Det gör också många elever. Inte minst de som har, eller upplever att de har, anhöriga i riskgrupper för covid-19.

I vanlig ordning finns det inga klara besked att få. I en debattartikel i Dagens Nyheter (16/8 2020) varnar 26 forskare för ökad smittspridning. De skriver bland annat att antalet fall sköt i höjden i Jerusalem tio dagar efter att skolorna öppnat.

Samtidigt som statsepidemiologen Anders Tegnell tonar ner hotet, menar att forskarna övertolkat siffrorna.

Kommuner och skolor har valt olika vägar. Men så ser också förutsättningarna olika ut. Därmed är det svårt för myndigheterna att komma med riktlinjer utöver de generella som att hålla avstånd och tvätta händerna ofta och noga.

I Skellefteå öppnar skolorna igen. Men allting kommer inte att bli som förr. Skolstarten är utspridd över flera dagar, schemana ser annorlunda ut, lunchrasterna börjar tidigare och slutar senare.

Det finns också beredskap för att stänga hela eller delar av en skola, vid behov flytta elever till andra skolor och för distans- och hemundervisning.

Det har varit mycket att tänka på inför hösten för att undvika smittspridning på skolorna.

Men det är inte bara skolorna som återstartar. Stora delar av det svenska samhället gör likaledes.

De flesta har semestern bakom sig, arbetsplatserna öppnar, företag drar tillbaka permitteringar, fler ska jobba på jobbet, färre hemifrån. Kollektivtrafiken har länge varnat för ökad trängsel.

Vill det sig illa kan det gå riktigt illa. Moelvens fabrik i Lovene, nära Lidköping i Västergötland, har stängts sedan tre anställda blivit smittade av coronaviruset. En förskola i Kalmar har stängts efter att minst tre i personalen smittats.

I motsats till många andra länder har Sverige valt att inte stänga ner samhället. I motsats till många andra länder har Sverige hittills valt att inte införa en nationell rekommendation om munskydd.

Rätt eller fel får framtiden utvisa. Facit kan först skrivas när pandemin blåst över.

Nu är jag ingen epidemiolog eller smittskyddsläkare. Mina sjukvårdskunskaper stannar vid en mentalskötarlegitimation.

Jag kan omöjligt avgöra om det är bättre eller sämre att bära munskydd, vad som är en lämplig storlek på en folksamling.

Däremot är det inte svårt att gissa sig till att det finns de som upplever ett munskydd som räddningen från coronaviruset. Risken är att andra försiktighetsåtgärder då inte tas på tillräckligt stort allvar.

Anders Tegnell har också gång på gång poängterat vikten av att hålla avstånd. Att det är avståndet som är räddningen.

Samtidigt som Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, i samband med gårdagens presskonferens berättade att Folkhälsomyndigheten arbetar med att ta fram riktlinjer för användning av munskydd, till exempel i situationer med mycket trängsel.

De närmaste veckorna kommer att bli lika spännande som ovissa. I många andra länder har smittspridningen åter tagit fart sedan samhällena öppnats igen. Om det blir så, även i Sverige, återstår att se.

Nu gäller det att inta slappna av, att inte låta sig tro att faran är över bara för att smittspridningen tycks, i varje fall hjälpligt, vara under kontroll.

Så tvätta händerna ofta, hosta i armvecket, rör inte ansiktet, håll avstånd och stanna hemma om du kan.

Om inte kommer en andra våg av smitta i höst.