Målet är att Sverige 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion.
Det är ett högt uppsatt mål. Lika högt som det är nödvändigt. Sett till klimatet.
För att nå dit krävs att alla aktörer i samhället samarbetar. Vilket de inte gör. Alltför många kommuner använder sig till exempel av det kommunala vetot för att stoppa vindkraftverk.
Moderaten Mikael Rubin är kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg, Sveriges sydligaste kommun. I SVT Morgonstudion (18/10 2021) sa han ungefär så här: Se på den vackra utsikten. Ska vi förstöra den med en vindkraftpark.
Och så pekade han på havet.
Den inställningen är ett stort problem. Som växer till ett ännu större med vetskapen om att mellan 2014 och halvåret 2020 stoppades 1 223 vindkraftverk av det kommunala vetot, motsvarande 21 procent av alla ansökningar.
Detta samtidigt som Statens energimyndighet menar att det krävs tusentals nya vinkraftverk i hela landet för att nå målet 100 procent förnybar elproduktion.
Men det räcker inte med bara vind. Det behövs också andra förnybara kraftslag som bio och sol, fler miljötillstånd och mer kompetens.
Med stor sannolikhet också kärnkraft. Kanske inte dagens storskaliga utan någon form av småskalig. Som en tillförlitlig, koldioxidfri energikälla.
I det läge som klimatet befinner sig i hade det varit klokt att byta ut ordet förnybar mot koldioxidfri och därmed inkludera kärnkraften i energimixen.
Budskapet i FN:s senaste klimatrapport var nämligen kristallklart: Läget för klimatet är akut och människan är ansvarig. Vi riskerar att passera 1,5-gradersmålet redan inom 10–20 år. Enorma utsläppsminskningar krävs och det fort.
Samtidigt ökar behovet av elproduktion lavinartat. I dag pekar Energimyndighetens scenarier på att det kan komma att krävas en utbyggnad av förnybar elproduktion med uppemot 100 TWh i årlig energivolym för att täcka behoven till 2040.
Batterifabriken Northvolt i Skellefteå är tillsammans med H2 Green Steel och Hybrit i Norrbotten projekten som ska hjälpa Sverige att nå ambitiösa klimatmål. Men de kommer att förbruka mängder av energi.
Jo, det finns de som med eftertryck vill göra gällande att Sverige exporterar mycket el.
De har helt rätt. Så är det. Men förhållandet mellan tillgång och efterfrågan är ojämnt fördelat. Ibland kan Sverige exportera, ibland behöver Sverige importera, understundom starta oljekraftverket i Karlshamn.
Frågan är var all den energi som behövs för att elektrifiera Sverige ska tas.
Enligt Mikael Odenberg, generaldirektör och chef för Svenska Kraftnät, är vattenkraften så effektiv i dag så att den bara går att effektivisera på marginalen. Om man inte börjar bygga ut de orörda älvarna vill säga.
Kärnkraft ska vi inte ha, och vindkraftverken förstör utsikten. Bland annat i Trelleborg.
Självklart ska man bygga vindkraftparker där det blåser mycket. I Sverige finns de bästa platserna på Gotland och på Öland, på Västkusten och längs Skånes kust. Där ortsbefolkningen protesterar mot ”snurrorna”.
Nimby är på väg att bli en samhällsfara. På vägen dit är den ett snabbt växande problem.
Nimby är en förkortning för frasen ”not in my backyard” (= inte på min bakgård). Termen används för att beskriva boendes opposition mot ett planerat byggnadsprojekt i deras närhet, fastän det kan anses behövas – men helst då någon annanstans.
Olika intressen kommer alltid att kollidera. Ett annat exempel är gruvbrytningen. För att klara elektrifieringen behövs det metaller, inte minst koppar och ett antal sällsynta jordartsmetaller. Öppna gärna nya gruvor, men absolut inte här. Nimby igen.
Tillbaka till de över 1 200 stoppade vindkraftverken. En utredning ska försöka bringa klarhet i den svårgenomträngliga djungeln av veton och protester. Förslaget är just nu ute på remiss.
En tanke är att en del av ersättningen för vindkraft ska bli kvar i de kommuner där den byggs. Som i Norge.
För att blidka kommuner och dess invånare.
”Det är någonting vi måste titta vidare på och överväga”, konstaterade energiminister Anders Ygeman i Morgonstudion.
En annan möjlighet, betydligt mer radikal, är att plocka bort det kommunala vetot.
Historiskt sett har Sverige haft god tillgång till hyggligt billig el. Höga, oförutsägbara elpriser gör att svenska företag riskerar att tappa konkurrenskraft. Vilket i slutändan hotar det jobben. Så brukar det i varje fall låta från de elberoende delarna av näringslivet.
Någonting måste göras. Det hade varit oerhört olyckligt om den samhällsutveckling, den elektrifiering, som behövs för att klara av högt ställda svenska klimatmål fastnar bland bromsklossar och nejsägare.